Två bekanta är lika förmögna. Den ena placerar i aktier, medan den andras förmögenhet kommer från någon annanstans. Den som äger aktier är sannolikt lyckligare än sin bekant.

Detta framgår av Markku Kaustias och Niilo Luotonens undersökning vid Aalto-universitetet. Som material användes svar från 120 000 européer i 19 länder.

Hur är aktieägarskap och lycka sammankopplade? Denna undersökning tar inte upp anledningarna, men man kan spekulera kring dem. För det första upplever aktieägare samhörighet, och samhörighet skapar glädje.

– Aktieplacerarna är en gemenskap. En diskuterar med andra placerare på nätet, en annan träffar andra placerare på seminarier, säger Markku Kaustia, professor inom finansiering på Aalto-universitetet.

Särskilt hos dem som inte har några övriga fritidsintressen eller en etablerad social krets ökar aktieplaceringar lyckan. En förklaring är att det finns mer att tala om inom aktier än t.ex. att spara pengar på andra sätt – och enligt forskningar ökar sociala relationer lyckan.

– Placeringar är en egen värld som väcker mycket diskussion, åsikter och känslor. Det händer saker hela tiden i firmors aktiekurser.

Till exempel är aktier ett dagligt diskussionsämne i gruppen Sijoituskerho på Facebook. Särskilt kvinnors placeringar har väckt mycket diskussion på senare tid, och det är ett av ämnena som diskuteras i bland annat gruppen Vauras nainen.

Själv är Kaustia talare på till exempel Börsstiftelsens evenemang, och han har märkt att allt fler unga placerare besöker dem. Å andra sidan tror han inte att alla placerare vill ha uppföljning av aktiekurser som en rolig hobby.

– I sanningens namn tror jag inte att alla finländare snart kommer att diskutera aktier. Men det är förstås bra att unga tänker planmässigt på sina placeringar.

Livet i egna händer

Utöver gemenskapen kan en orsak till lyckokänslan vara en känsla av att människan kan påverka sin egen förmögenhet genom att placera i aktier. När människan väljer placeringsobjekt fattar hon ett beslut om att placera sina pengar i ett bestämt objekt, och beslutsfattande ger en känsla av kontroll.

Även om det är någon annan än placeraren själv som förvaltar portföljen, utgör uppföljningen av aktiekurser en mer konkret påverkan än att bara stirra på en penningsumma som ligger på ett konto.

I undersökningen framgick att aktieplacering påverkar lyckan mer bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare.

– Placeringarna förbättrar uppfattningen av den egna förmögenheten, säger Kaustia.

Aktieplacerande omformar också identiteten. Det kan kännas trevligt för en människa att hon äger till exempel en bit av Kone.

Undersökningen förklarar emellertid inte hur orsakssambandet fungerar: blir människan lycklig när hon placerar eller börjar en människa som redan är lycklig placera mer sannolikt än andra. Man har dock upptäckt att människan blir lyckligare när hon börjar placera.

Det gäller också att observera att människor med de lägsta inkomsterna inte har råd att placera. Det är också känt att placeringar har ett samband med samhällelig medvetenhet och utbildningsnivå.

Penningdonationer skapar lycka

Aktieplaceringar är inte den enda saken i att bli förmögnare som ökar lyckokänslan. Även inkomstökningar ökar lyckan – men bara till en viss gräns. Efter att människan har nått bruttoinkomster på 75 000 dollar, dvs. cirka 70 000 euro per år, gör inkomstökningar inte människan lyckligare.

– Betydelsen av pengar förändras efter hur mycket pengar människan har till förfogande. Först behöver människan mat och en plats att sova. Efter att de grundläggande behoven tillgodosetts kommer självförverkligande, som resor. När även dessa behov har uppfyllts, får man egentligen inte längre så mycket sådant som skulle ha betydelse för lyckan, säger Kaustia.

– Å andra sidan kan man alltid donera pengar, och det ökar också lyckan, fortsätter han.

Förhållandet mellan pengar och personlig tillfreds

ställelse förklaras också av Easterlinparadoxen: stater har blivit rikare och det ekonomiska välståndet har ökat, men människors lyckonivå har inte stigit lika brant.

Om man jämför till exempel Finland på 1960-talet med nuläget, har den ekonomiska välfärden ökat, men lyckan har inte ökat i samma proportion.

Lyckokänslan påverkas framför allt av utvecklingen i människans personliga situation och hur mycket man jämför sig själv med andra: om det går lika bra för andra som för en själv, skapar de egna framgångarna inte nödvändigtvis samma lyckokänsla som att klara sig bättre än andra.

Kan placeringsivern gå över styr?

Fungerar lyckoformeln i motsatt riktning: kan placeringarna gå över styr så att de gör människan olyckligare? Vad händer om människan är knusslig med allting och sparar varje möjliga euro för framtiden?

– Det här handlar om ett klassiskt ”nutid mot framtid”-tänkande. Om du köper en latte varje dag, känns det bättre för tillfället, men det värmer inte om tio år. Om du å andra sidan sparar fyra euro varje dag, kan du njuta om tio år, men inte nu.

På senare tid har många tjugoåriga män som förklarar att de med hjälp av sina placeringar kommer att gå i pension innan de fyllt 40 figurerat i media.

– Det kan hända att man jobbar sig själv till utbrändhet och ändå inte når sitt mål. Det kan leda till en krasch, säger Kaustia.

Enligt honom vore det förnuftigaste att finna en gyllene medelväg där man tänker både på nuläget och framtiden.

Priset på lycka

Kaustia berättar att han hela tiden har tiotals forskningsidéer i bakhuvudet. Han tog tag i förhållandet mellan aktieplacering och lycka framför allt på grund av att man genom att forska i lycka kan förbättra samhället.

– Om man kunde räkna ut hur mycket lyckan ökar genom att äga aktier, skulle man få fram ett pris på den, säger professorn.

Då kunde man till exempel ge regeringen en direkt instruktion för politik: om ni delar ut statens aktieportfölj till medborgarna, så blir folket x procent lyckligare.

I själva verket har Kaustia tidigare föreslagit att statens aktier ska delas ut till medborgarna: då skulle var och en få bestämma vad de gör med placeringarna. Troligtvis skulle allt fler bli intresserade av placering och ekonomi.

Vad påverkar lyckan?

För undersökningen använde Markku Kaustia och Niilo Luotonen material som har samlats in i 19 europeiska länder under tio år för forskning om hälsa och åldrande.

Av materialet framgår att lyckligheten ökar när man äger aktier. Mest ökas lyckan av god hälsa, förtroende för den närmaste miljön och samhället samt de egna inkomsterna och den egna förmögenheten. Därefter följer intelligens, sociala relationer och utbildning.

Det är också intressant att längden har en positiv inverkan på lyckan: ju längre människa, desto lyckligare.

​Denna artikel publicerades den 18 December 2017 och har uppdaterats den 31 maj 2023.