Det tvärstopp i ekonomin som coronapandemin orsakat har fått mången att fråga sig vad som kommer att hända med bolåneräntorna. I bakgrunden till frågan finns kanske den kraftiga ränteuppgången under 90-talets recession, som försvagade människors förmåga att klara av sina betalningar under den ekonomiska krisen.

Seniorekonom Tomi Kortela vid OP vill lugna ner diskussionen.

– Marknaden förväntar sig att euriborräntorna ska börja gå ner. Man utgår alltså från att 12 månaders euribor inte stiger till plussidan. Vi bör dock komma ihåg att osäkerheten om euriborräntornas utveckling är stor just nu. Det är alltså möjligt att 12 månaders euribor blir positiv under de närmaste tiderna, men räntan kommer knappast att hållas på plussidan särskilt länge, om den skulle bli positiv. Eftersom coronaviruset har försatt ekonomin i ett exceptionellt läge kan det ske snabba förändringar i marknadsförväntningarna, men för närvarande ser euriborräntorna ut att hållas negativa.

Om euriborräntan stiger till plussidan kommer det att reflekteras i bolånepriset. Hur mycket en lånepost stiger beror på lånebeloppet, lånets typ, vald referensränta och lånetidens längd. Exempelvis för lån med bibehållen annuitet ändras inte månadsbetalningen om räntorna stiger, utan lånetiden blir längre.

För den som tagit ett bolån är det dock främst justeringsdagen för räntan på det egna lånet som har betydelse.

– Låneräntan justeras på den räntejusteringsdag som fastställts separat för varje lån. Även räntegolvet för lånet spelar roll. För lån som tagits ut under de senaste åren ändras räntan så att om referensräntan är positiv på justeringsdagen, höjs räntan på bolånet lika mycket som referensräntan för bolånet är positiv. Å andra sidan om räntejusteringsdagen nyss har passerat och referensräntan exempelvis är vanliga 12 månaders euribor, sker det inga förändringar i räntan på ett år.

Coronakrisen motsvarar inte 90-talets recession

Ärren från recessionen på 90-talet syns fortfarande i Finland, och i den ekonomiska debatten har man diskuterat likheterna mellan coronapandemin och 90-talets recession. Enligt Kortela kan de två perioderna med ekonomisk nedgång inte gärna jämföras med varandra.

– De stigande räntorna under recessionen på 90-talet berodde till stor del på störningar som uppkom inom ekonomin. Finland hade också en egen fast valutakurs på den tiden. Nu har den ekonomiska störningen sina rötter utanför ekonomin. När störningen är över börjar samhället snabbare återgå till det normala än vid andra ekonomiska kriser, eftersom grundorsaken till krisen inte finns i ekonomin. Dessutom är Finland i dag en del av euroområdet vars centralbank inte har ett valutakursmål. Därför är de orsaker till höga räntor som fanns under 90-talets recession inte längre relevanta i den rådande ekonomin.

Euriborräntorna har däremot brukat stiga i samband med ekonomiska kriser. Exempelvis under finans- och eurokriserna steg euriborräntorna mer än vad som varit fallet nu.

Vad ska man tänka på om man överväger att ta ett bolån just nu? Enligt Kortela ska man precis som förut välja ränta när man tar bolån.

– När den ekonomiska kris som coronaviruset orsakat är över förväntas räntorna vara fortsatt negativa under en längre tid. På sikt är det fortfarande möjligt att räntorna kommer att stiga, vilket man bör beakta när man fattar beslut.

Kortelas råd lyder att var och en borde bedöma coronavirusets eventuella effekter, såsom permittering eller uppsägning, på den egna ekonomin.

– Nu är det inte läge att fatta några panikbeslut. Det är bra att komma ihåg att det vid behov går enkelt att få amorteringsfrihet också för bolån.

Läs på op.fi om räntetak och andra sätt att skydda din ekonomi.

Kontrollera med OP:s låneräknare hur månadsbetalningarna för ett bolån kan ändras.

Denna artikel publicerades den 29 maj 2020 och har uppdaterats den 2 juni 2023.