Finländare lämnar för varje år större arv efter sig. Till exempel de stora åldersklasserna är mer förmögna än sina föräldrar och särskilt I de stora städerna har värdet på bostadsförmögenheten stigit. Antalet barn per familj har dessutom sjunkit, så det finns färre arvingar.

– Bara under de tio senaste åren har storleken på arv hela tiden vuxit, sager Paula Ruuskanen, juridisk direktör på OP Nyland.

Nuförtiden är många medvetna om arvsärenden bättre än tidigare och de är till exempel beredda att redan under sin livstid dela upp eller skänka förmögenhet som gåva till arvingarna. Det är också allt vanligare att arvet hoppar över en generation av arvingens egen vilja.

– Många över 60-åringar kan uppleva att de själva inte är i behov av arv från sina föräldrar, och därför låter de i stället sina barn ärva föräldrarna, säger Ruuskanen.

Att upprätta ett testamente är enda sättet att påverka hur den egna förmögenheten används eller delas upp efter döden.

I takt med att människors förmögenhet vuxit har intresset för testamenten ökat. Det kan vara bra också för en ung människa att fundera på arvsärenden. Man vet aldrig vad livet för med sig.

– Om förmögenhet har samlats kan det vara bra att vara medveten om vem förmögenheten skulle tillfalla om man dör. Även om ett testamente känns väldigt avlägset, är det en bra tumregel att alltid upprätta ett testamente om den lagstadgade arvsordningen inte motsvarar de egna önskemålen, konstaterar Ruuskanen.

Det lönar sig alltid att upprätta ett testamente enligt den aktuella livssituationen. Sedan kan man göra ändringar enligt hur förmögenheten och livet förändras.

Vi tog reda på hur arvet efter människor i olika livsskeden skulle fördelas.

Olli, 19, en studerande på väg mot självständighet

Olli har nyss flyttat hemifrån till en studielägenhet. På sparkontot har han en rimlig grundplåt, som mor- och farföräldrarna har gett som gåva, och på brukskontot finns besparingar från sommarjobbet.

Ifall en barnlös ung människa dör, delas hens förmögenhet upp så att föräldrarna får hälften var.

Också en ung person kan upprätta ett testamente för att styra arvet åt till exempel syskon eller fadderbarn i stället för föräldrarna. En myndig person, alltså en person som fyllt 18 år, har rätt att upprätta ett testamente.

Även en person under 18 kan upprätta ett testamente eftersom en person som fyllt 15 år själv får bestämma över den förmögenhet hen har besittningsrätt till. Man får till exempel testamentera pengar som man själv förtjänat genom sommarjobb till den person eller instans man vill.

I och med coronapandemin har testamenten upprättade av unga blivit vanligare. Rentav 38 procent av de 18 – 24 år gamla som redan upprättat eller övervägt att upprätta testamente har av coronatiden fått bekräftelse för sina planer.

Med hjälp av ett testamente kan man till exempel styra arvet till fadderbarn eller bästa vännens barn. På testamentsfång under 20 000 euro behöver ingen arvsskatt betalas.

Unga är mer benägna än övriga åldersgrupper att stöda verksamhet som motsvarar deras värderingar genom testamentsgåvor till allmännyttiga organisationer. 40 procent av finländare under 25 år är intresserade av att stöda naturskydd med en testamentsgåva. 35 procent skulle i sitt testamente donera medel till utbildning och vetenskap.

Den viktigaste orsaken att upprätta eller överväga ett testamente är viljan att avgöra hur förmögenheten används efter döden. Sammanlagt har kring 15 procent av finländarna upprättat och 39 procent övervägt att upprätta ett testamente.

Elli, 28 köpare av första bostad, inga barn

Elli har köpt sin första bostad ett år tidigare. Dessutom har hon under flera år sparat i fonder och aktier.

Om Elli dör singel ärver hennes föräldrar henne. Om föräldrarna är döda tillfaller arvet syskonen, ifall syskonen är döda tillfaller det syskonbarnen. Följande i arvsordningen är mor- och farföräldrar. Därefter mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Kusiner kan ärver inte förmögenhet.

Vi antar att Elli har haft ett samboförhållande med Eetu. Också då tillfaller Ellis arv föräldrarna och så vidare enligt arvsordningen. Sambor har ingen arvsrätt i varandras förmögenhet om de inte har inbördes testamente. En sambo har inte heller rätt att bo kvar i det gemensamma hemmet, även om hen äger hälften.

Ifall Elli och Eetu har ett gemensamt bolån, vilket är ganska vanligt, kan Eetu om han så önskar köpa Ellis halva av lägenheten och ta över hela lånet själv. Om det här inte är möjligt återstår endast att sälja lägenheten för att på så sätt betala den döde gäldenärens andel.

Man kan lämna förmögenhet till sambon med ett testamente. Trots det betalar en sambo mer arvsskatt än en äkta hälft, ifall paret inte har gemensamma barn.

Lån till den första bostaden är ofta ganska stora och efter genomgång av dödsboets tillgångar och skulder är det lätt så att den dödes nettotillgångar är noll. Vill man inte att de egna föräldrarna ska sköta dödsboet kan man i testamentet utse en verkställare.

Riina, 42 Mamma i en styvfamilj

Riina har dottern Martta från sitt tidigare äktenskap. Hon är gift med den förmögnare Matti, som har sonen Topi från sitt tidigare äktenskap. Riina och Matti har en gemensam bostad. Dessutom har Riina annan förmögenhet.

För styvfamiljer gäller samma arvsordning som för övriga familjer, de biologiska barnen är alltså först I arvsordningen. Men att schematiskt följa ärvdabalken kan leda till oönskade slutresultat.

Om Riina dör är det Martta som är först i arvsordningen. Om Riina och Martta till exempel skulle dö I samma bilolycka skulle Marttas biologiska far, alltså Riinas exmake, ärva Martta och därmed i praktiken få en stor del av Riinas kvarlämnade förmögenhet. Ifall Riina och Matti dessutom haft till exempel en gemensam sommarstuga, skulle den efter dödsfallen ägas gemensamt av Matti och Riinas exmake.

En äkta hälft ärver inte egentligen, men får tack vare giftorätten hälften av parets tillgångar. Därför kan barn i styvfamiljer ärva den döde delvis, ifall paret inte har gemensamma barn. Till exempel: Mattis förmögenhet är 30 000 euro, Riinas förmögenhet är 10 000 euro. Ifall Matti dör först, ärver Topi 20 000 euro från sin far och Riina får via giftorätten 10 000 euro av Mattis förmögenhet. När Riina dör ärver Martta 20 000 euro. Då har en del av Mattis förmögenhet flyttats till Martta, trots att han inte är hennes biologiska far.

Om man i en styvfamilj önskar att barnen endast ärver den biologiska förälderns förmögenhet, eller ifall man önskar att förmögenheten hålls inom släkten, lönar det sig att upprätta både testamente och äktenskapsförord. I ett testamente kan man också påverka vem som sköter förmögenhet som ärvs av minderårigt barn.

Det lönar sig också att upprätta ett testamente om en part i en styvfamilj önskar att bonusbarnen I framtiden ska få en del av den egna förmögenheten.

Änkan/änklingen får vid vissa förutsättningar livslång besittningsrätt, som inte kan uteslutas med testamente, till makarnas gemensamma lägenhet. I en styvfamilj kan det här leda till en knepig situation: om Riina vid sin död inte hade haft annan förmögenhet än sin andel i den gemensamma lägenheten, skulle Martta genast åläggas att betala arvsskatt på sin del av arvet. Arvet kan ändå inte realiseras ifall Riinas änkling Matti med stöd av besittningsrätten bor kvar I lägenheten livet ut. Martta skulle i praktiken få tillgång till arvet efter sin mor Riitta först när Matti dör.

Anne, 56, och Ari, 65, ett vuxet par

Anne och Ari har varit tillsammans länge, de har också varit gifta i 25 år. De har en gemensam bostadsaktie, sommarstuga, bil och en del aktiebesparingar. De två barnen har redan flyttat hemifrån.

Om Anne dör, får Ari via giftorätten hälften av deras gemensamma nettoförmögenhet, det vill säga förmögenheten minus skulderna. Resten delas jämnt mellan parets barn, det vill säga Annes bröstarvingar.

Genom ett inbördes testamente kan man förbättra änkans eller änklingens situation. Ofta bestämmer man i testamentet om att en viss summa pengar eller full äganderätt i den gemensamma bostaden ska gå till änkan/änklingen. Lagen tryggar änkans eller änklingens rätt att bo kvar, men äganderätten förbättrar oftast den ekonomiska situationen och ger änkan eller änklingen bestämmanderätt över förmögenheten.

Bröstarvingar har alltid rätt att kräva sin laglott, det vill säga hälften av sin lagliga arvslott, så ifall änkan eller änklingen får förmögenhet via testamente måste laglotten betalas ur annan arvsförmögenhet. Hela förmögenheten kan testamenteras utan begränsningar endast om det inte finns bröstarvingar. Med bröstarvingar menar man barn eller deras barn i nedstigande led.

Men om Anne och Ari aldrig hade haft bröstarvingar? I så fall skulle Ari ärva allt efter Anne. Om Anne ändå hade andra levande arvingar, till exempel föräldrar eller syskon, och paret inte hade upprättat ett inbördes testamente, är änklingens äganderätt till förmögenheten mer begränsad. Han kan använda arvet, men inte bestämma över det med testamente. Andra arvingar har efter änkans eller änklingens död i regel rätt till hälften av den förmögenhet som återstår.

Den viktigaste funktionen för ett barnlöst pars inbördes testamente är ofta att bestämma vem förmögenheten tillfaller efter bägge makarnas död.

Eino, 80, pensionär, lever själv

Eino har varit nöjd med att leva själv och har varken maka, make eller barn. Han har inga syskon och hans föräldrar och föräldrarnas syskon är döda. Värdet på hans sammanräknade förmögenhet uppgår till ungefär 200 000 euro.

Om Eino inte har upprättat ett testamente går hans förmögenhet i arv till staten. Dödsbon som tillfaller staten sköts av Statskontoret.

All förmögenhet som gått i arv till staten förblir inte i statens ägo, utan den delas också till kommuner och arvlåtarens närstående. En person som stått arvlåtaren nära, till exempel sambo, partner eller långväga släkting eller vän, som har hjälpt arvlåtaren, kan göra en närstående persons ansökan om överlåtelse av förmögenhet som tillfallit staten i arv.

Mängden förmögenhet som tillfaller staten i arv varierar från år till år – bredden på dödsbona är stor, från skuldsatta dödsbon till dödsbon värda miljontals euro. Till exempel gjorde statskontoret år 2020 beslut för 24,7 miljoner euro. 14 miljoner tillföll kommuner, närstående fick 1,6 miljoner euro och hos staten stannade 9,1 miljoner euro. År 2021 beslöt man om 39,7miljoner euro, varav 12,7 miljoner stannade hos staten, 21,3 miljoner tillföll kommuner och 3,9 miljoner gick till närstående.

Pengar som tillfaller staten i arv är inte öronmärkta, utan de går till den allmänna statsbudgeten. Förmögenhet kan också sökas av senaste hemkommun. I huvudsak förutsätts det att kommuner använder arvspengar till sociala eller kulturella ändamål, till exempel för ungdomars eller åldringars bästa.

Om en person utan arvingar har upprättat ett testamente delas förmögenheten enligt testamentet. Också i sådana fall ska testamentet ges för kännedom till Statskontoret.

Statskontoret får årligen vetskap om ungefär 600 personer som dött utan arvingar. Det är ungefär en procent av antalet döda. Ungefär 60 procent av dem som dött utan arvingar har upprättat ett testamente.

Tänk om Eino hade testamenterat hela sin förmögenhet till den lokala hjärtföreningen? En testamentsdonation är möjlig och önskvärd om man inte vill lämna sina pengar till staten. Också i Finland är det en viktig del av allmännyttiga sammanslutningars och -föreningars verksamhets finansiering.

I Finland utgör testamentsdonationer oftast ungefär fem till tio procent av organisationernas finansiering, men donationernas årliga fluktuation är betydlig. I jämförelse finansierar organisationer ute i världen ofta uppemot 20–30 procent av sin verksamhet med testamentsdonationer.

Stora och välkända organisationer, bland andra Cancerstiftelsen och Mannerheims Barnskyddsförbund, får årligen testamentsdonationer värda miljontals euro. Allmännyttiga samfund behöver inte betala arvsskatt på arv de fått via testamente.

Bakgrundsintervjuer och källor: Juridisk direktör på OP Nyland Paula Ruuskanen, Statskontorets ledande jurist Marjukka Vallioniemi, generalsekreterare på Ansvarsfullt Donerande rf Pia Tornikoski, verksamhetsledare på Nyfamiljerna i Finland rf Kirsi Heikinheimo, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund, Suomi.fi, Statistikcentralen, Kampanjen för det goda testamentets undersökning 2021, yle.fi.

Med OP:s jurister genomför du enkelt till exempel bostadsköp och arv. Kontakta din andelsbank så får du veta mer. 

Läs också:

Vem ärver mig om jag inte har några arvtagare? 

Denna artikel publicerades den 28 december 2022 och har uppdaterats den 2 juni 2023.