Scenmästare Anette Fagerström opererar med säker hand den fjärrkontroll som får Åbo Svenska Teaters vridscen att rotera smidigt. Stjärnorna i

Cavalleria rusticana & Pajazzo -operorna är först i färd med att öppna sina röster, men de åstadkommer redan så klangfullt vackra toner att ögonen tåras.

Fagerström antecknar tider och ställen då vridscenen ska rotera, med vilken hastighet och åt vilket håll.

”Jag hanterar vridscenen under repetitionerna och föreställningarna. Dessutom ser jag till att skådespelarna är på sina platser när den sista ringningen går och att ingen t ex går under en kuliss som halas ner från taket.  Ljus- och ljudtekniken sköter sitt jobb självständigt, men jag är också deras närchef. Det är mycket ansvar, fast jag inte alltid tänker på det”, beskriver Fagerström sitt arbete.

Fagerström, som har studerat konst- och hantverk, har gjort hela sin teaterkarriär på Åbo Svenska Teater, där hon inledde arbetet på teaterns rekvisita-avdelning.

”Till en början var jag inte alls en teatermänniska och jag visste inte ens riktigt vart jag hade kommit när jag sökte hit via en tidningsannons”, skrattar Fagerström.

Fagerström är lugn som en filbunke oberoende av situation och under årens lopp har hon fått allt flera arbetsuppgifter och mera ansvar. Hennes nuvarande titel är teknisk chef men hon kallar sig hellre scenmästare. Hon poängterar framför allt att alla hjälper varandra på en liten teater och ingen kan isolera sig i sitt eget fack. 

Scenmästare Anette Fagerström.

”Ingen dag är den andra lik”

 

Alla möjliga sorters klavertramp har Fagerström också hunnit bevittna under sin karriär.

“Bakom scenen kan vad som helst hända, men det kan det också på scenen. en gång tappade en skådespelare kjolen i en scen där ett par omfamnade varandra och en gång svimmade en skådis på scenen. I en pjäs fick vi för hand hålla upp en kuliss som tappade ett hjul mitt i en föreställning”, minns Fagerström.

Det bästa i teaterjobbet, tycker Fagerström, är just att det är så omväxlande.

“Ingen dag är den andra lik. “Chefen”, dvs regissören byts ut rätt ofta och alla har sin egen stil. Jag har under min karriär gjort endast ett fåtal operor, Cavalleria rusticana & Pajazzo är ny för mig. Det är lättare att köra musikal, i opera borde man kunna läsa partitur och jag är van vid att läsa manus. Här har vi också med en orkester och en stor kör, vilka för med sig flera utmaningar och omväxling”, påpekar Fagerström.

”Att få applåder känns så klart bra, men själv tycker jag inte om att bocka på scenen. Jag är närmast lättad när föreställningen är slut och allt har gått bra”, summerar hon till slut.

Översättning till svenska: Maria Olin

 

Verken i denna storproduktion är Mascagnis Cavalleria rusticana och Leoncavallos Pajazzo. I Tuomas Parkkinens regi sker minioperorna i samma by, samma dag och bland samma människor. Premiär 13.4.2022. OP Andelsbanken publicerar en tredelad artikelserie om arbetet med operan.