Vem kan få bolån? OP Gruppen lät Taloustutkimus utföra en enkät, som via en webbpanel besvarades av cirka 2 600 finländare. Cirka 570 av respondenterna berättade att de skjutit upp sitt bostadsköp eller att de inte är intresserade av att köpa bostad. Den vanligaste orsaken till detta var att respondenten upplevde att hen inte hade råd att köpa en bostad. 43 procent av respondenterna valde det här som ett svarsalternativ.

24 procent av respondenterna väntade på stabilisering i den egna ekonomiska situationen och 19 procent väntade på nedgång i bostadspriserna. Man kunde välja så många svarsalternativ man ville, och dessutom fick respondenterna fritt berätta vad som skulle göra att de blev intresserade av att köpa bostad.

– Om bankerna skulle ge lån åt den som har liten inkomst, men det händer ju inte, konstaterade en respondent.

Den som aldrig haft bolån kan ha förutfattade meningar om bolån. Vi frågade Anna Niinimäki, direktör för OP Gruppens säkerheter för bostadslån och digital bostadshandel, om det ligger någon sanning i de förutfattade meningarna.

Inget fast jobb – är det onödigt att ansöka om lån?

Många funderar på om man måste ha ett fast jobb för att få bolån. Vad ser banken på när det gäller inkomsterna när en kund ansöker om lån?

– Numera är det inget måste att ha fast jobb för att få lån. Inom vissa branscher är det vanligt med långa tidsbestämda anställningsförhållanden, och banken betraktar dessa som fasta jobb. När banken fattar ett beslut om lån ser banken på jobbhistoriken och bedömer framtidsutsikterna. Kundens betalningsförmåga är det viktigaste för att ett lån ska beviljas, och den bostad man tänkt köpa påverkar även lånebeslutet väldigt mycket och huruvida planerna är realistiska, sammanfattar Niinimäki.

Gällande betalningsförmågan kartläggs även kostnaderna för boende, och dessa förändras när man flyttar från en hyresbostad till en ägarbostad. I en ägarbostad betalar man i stället för hyra månadsamortering på lånet, el- och vattenavgifter, samt i höghus- och radhusbolag skötselvederlag och eventuellt finansieringsvederlag.

– Skötselkostnaderna för lånet kan man i förväg uppskatta ganska bra med hjälp av låneräknare på nätet. Använd gärna dessa räknare. Det är viktigt att förstå vad man binder sig till när man köper en bostad, och vad det totalt sett kostar att bo i den bostad man vill ha.

Inga sparpengar – inget bolån?

Om man aldrig förhandlat om ett bolån kan man ha fel uppfattning om hur mycket sparpengar som krävs för att få ett lån. Är det möjligt att få ett bolån utan sparpengar? Om inte, hur mycket sparpengar måste man ha?

– Sparpengar är ett plus när man ansöker om bolån. Sparpengar är ett tecken på att den ansökande haft mera inkomster än utgifter, och samtidigt visar sparpengarna långsiktighet i den egna ekonomiplaneringen. Även gällande detta är det helheten som avgör, säger Niinimäki.

Ofta finns det olika alternativ, fastän man inte har besparingar på tiotusentals euro.

– Man behöver vanligen inte helt ge upp tanken på att köpa en bostad fastän man inte har sparpengar, om projektet som man håller på att åta sig i övrigt är realistiskt sett till betalningsförmågan och den ekonomiska situationen, säger Niinimäki.

Hon uppmuntrar till att börja spara i tid och noggrant bokföra sin ekonomi.

– Man kan gärna börja med att skriva upp sina inkomster och utgifter för att planera sin ekonomi. Det här hjälper en att på ett kritiskt sätt se på sina utgifter och de utgifter som man kunde skära ner på. En typisk utgift för många unga är olika strömningstjänster, och det kan bli en stor summa som man betalar för dessa varje månad, säger Niinimäki.

Det är alltid bra att spara, till och med små summor, vare sig man planerar att köpa en bostad eller inte. För köpare av första bostad finns det ett sparsätt som staten stöder, BSP-sparande, vars villkor ändrades år 2023 och kontot är nu ännu fördelaktigare för den som sparar. På BSP-konto betalas bra insättningsränta och en extra ränta betalas vid bostadsköpet.

Drömhemmet är för dyrt för mig – lönar det sig att fortsätta spara?

När man börjar se sig om efter att eget hem kan drömmarna bli större. Ibland framgår det hos banken att man inte kan få ett tillräckligt stort lån för sitt drömhem just nu. Hur fattar banken beslut om hur stort lån som ska beviljas den som ansöker om lån?

– Det är oerhört viktigt att det boende som man drömmer om är realistiskt. Under förhandlingarna med kunden är det detta som banken vill bli säker på. Ett lån i rätt dimension är en fördel för både kunden och banken. Banken vill vara säker på att kunden kan betala tillbaka sitt lån och att hen även har pengar över till annat, säger Niinimäki.

Ett lagom stort lånebelopp räknas ut tillsammans med kunden vid låneförhandlingen. I beräkningen beaktas även att räntenivån kan förändras.

– Även under åren med nollränta testades bolånen med sex procents ränta, eftersom räntenivån kan förändras, vilket vi sett under de senaste månaderna. Det är vanligt att betalningstiden för ett bolån är så lång att något oväntat kan inträffa i livet. Man kan få tillökning i familjen eller jobbsituationen kan förändras.

I fråga om beviljande av lån finns det bestämmelser om till exempel maximilånetiden. Målet med bestämmelserna är att förebygga överskuldsättning bland konsumenterna.

Jag kommer inte från en förmögen familj, så hur skaffar jag säkerhet?

Om det inte är särskilt vanligt bland ens närstående att äga sin bostad, kan man ha uppfattningen att man själv inte har råd med en bostad. Vid en låneförhandling behandlas inte de närståendes penningsituation. Till exempel barndomsfamiljens ekonomiska situation behandlas vid låneförhandlingarna endast i fall att familjens egendom kunde användas som säkerhet för lånet.

Lånebeloppet och säkerheterna omfattas i övrigt av reglering och bankens allmänna principer för kreditbeviljande. När man fattar beslut om ett lån kommer den maximala belåningsgraden i fråga, det vill säga så kallat lånetak, som betyder relationen mellan den beviljade krediten och värdet på säkerheterna vid tidpunkten när lånet beviljas. Detta påverkar lånebeloppet. Enligt den maximala belåningsgraden kan lånebeloppet uppgå till högst 90 procent.

– Tumregeln är att bostadens säkerhetsvärde vanligtvis är 70 procent av bostadens värde, säger Niinimäki.

Om bostadens säkerhetsvärde inte räcker till för det lånebelopp som man vill ha, måste man ha tilläggssäkerheter för lånet. Ifråga om köpare av första bostad kan tilläggssäkerheten vara till exempel föräldrarnas bostad, men det här är inte det enda alternativet. Som tilläggssäkerhet används ofta avgiftsbelagda kreditgarantiprodukter, som bankens expert kan berätta mera om.

Min partner är arbetslös. Är det omöjligt att få ett lån?

Under ett långt parförhållande ser parternas ekonomiska situation sannolikt olika ut i något skede. Den ena har kanske ett fast jobb medan den andra är arbetslös. Är det ens möjligt att få ett bolån i en sådan situation?

– Om man är på väg att ta ett gemensamt lån, bedöms hushållets inkomster och utgifter som en helhet. Utgångsläget för att ett lån ska beviljas är att de ansökande har regelbundna månadsinkomster och att ekonomin är i balans. Om den ena av de som ansöker om ett lån är arbetslös, är det inte den mest optimala situationen för att ta ett lån, säger Niinimäki.

– Men man kan alltid kontakta sin egen bank för att se över helhetssituationen tillsammans med experter.

Värdet på bostäder sjunker. Borde jag vänta på bättre köpläge?

Bostadshandeln går trögt just nu, och enligt prognoserna sjunker bostadspriserna i år. Detta har gjort många bostadsköpare fundersamma. Lönar det sig ens att köpa bostad just nu när bostadspriserna är sjunkande? Eller är det smartare att vänta tills priserna sjunkit?

– Ju tidigare man börjar spara för en egen bostad, desto mer sannolikt är det att man kan förverkliga sina bostadsdrömmar. Utvecklingen under de senaste månaderna har varit på många sätt överraskande, påminner Niinimäki.

– Det är svårt att förutse vad som kommer att hända på bostadsmarknaden, och det kan vara svårt att hitta ett drömhem i precis rätt tid. Att köpa en bostad är ett av människans största ekonomiska beslut. Ser man bakåt i tiden har det varit väldigt lönsamt att äga sin bostad i Finland, och för de allra flesta finländare är bostaden den största tillgångsposten.

Det är också väldigt svårt att förutse när bostadspriserna börjar stiga igen.

– Det är omöjligt att förutse det exakt. Just nu är utbudet på bostäder bra, och särskilt för den som drömmer om sin första bostad kan det vara mycket vettigt att köpa en bostad just nu. Alla behöver ett hem att bo i, familjesituationen förändras oavsett det ekonomiska läget och likaså människans behov gällande boende. Om ens egen ekonomi är i balans, behöver man inte skjuta upp ett bostadsbyte eller ett bostadsköp, säger Niinimäki.

För en del är det viktigt att värdet på den egna bostaden stiger medan man bor, men för andra har värdestegringen inte lika stor betydelse. Om värdestegringen är viktig, är det bäst att köpa en bostad i ett område som utvecklas kraftigt.

– I stora städer och nära dem ser prisutvecklingen bra ut på lång sikt. Utvecklingen är mera osäker i glesbygder. För många av oss är den egna bostaden emellertid först och främst ett hem och sekundärt en ekonomisk placering, säger Niinimäki.

Räntorna sjunker. Borde jag vänta på nollränta?

Vi har bakom oss en exceptionellt lång tid av nollränta, det vill säga under flera år har man inte behövt betala någon referensränta alls på sitt bolån. I slutet av förra året steg räntorna på bolån snabbt, och stegringen pågår fortfarande. Borde man vänta på att räntorna sjunker eller till och med återgår till noll?

– Många upplevde nollränta som normalläge, men på längre sikt är negativa referensräntor snarare ett undantag. Det är svårt att förutse räntemarknaden, men enligt ekonomisternas prognos är den största räntestegringen nu förbi, säger Niinimäki.

Det är viktigt att komma ihåg att man vanligtvis tar ett bolån för så lång tid att räntenivån under återbetalningstiden sannolikt varierar i båda riktningarna.

– Idag tas bolån för i genomsnitt längre tid än 20 år, säger Niinimäki.

Räntekostnaderna kan man förutse genom att ta räntetak eller fast ränta till sitt lån. I båda fallen begränsas räntestegringen. Lånebetalningen och riskerna i den egna ekonomin kan man skydda genom olika lösningar, som skyddar betalningen av bolån till exempel vid arbetslöshet och sjukdom.

Man köper väl bostad först när man har ett stadigvarande förhållande och fast jobb?

Många skjuter upp bostadsköpet tills livet stabiliserats på alla sätt och vis. Man tänker att man borde ha ett stadigvarande förhållande, permanent boendeort och fast jobb. Stämmer det att man ska vänta tills livet stabiliserats?

– Det här är väl en fråga om att kan man egentligen planera hela livet? Visst måste en del grundläggande faktorer vara i skick när man ska köpa bostad. Det viktigaste är tillräckliga, regelbundna inkomster, säger Niinimäki.

När man köper bostad ska man utgå från att man inte kommer att flytta från bostaden inom ett par år.

– När man byter bostad uppstår det alltid besvär och kostnader, såsom flyttkostnader och överlåtelseskatt, så det lönar sig inte att titt som tätt byta bostad. När man byter bostad är ett alternativ till att sälja den gamla bostaden att hyra ut den, vilket är ett bra alternativ att överväga särskilt om bostaden är liten och i städer där det finns många studerande.

Men om jag väntar tills jag vinner på lotto?

Enligt den enkät som OP Gruppen låtit Taloustutkimus utföra berättade 17 respondenter att endast en lottovinst skulle få dem att köpa bostad. Är det här en bra strategi för att köpa bostad?

– Om man väntar på att vinna på lotto, kommer man nog inte att få en egen bostad. För många är en egen bostad sist och slutligen den mest realistiska lottovinsten i livet när man tänker efter. Ett bostadsköp leder ofta till att man ökar sin förmögenhet, säger Niinimäki.

42 respondenter var så inbitna hyresgäster att inte ens en lottovinst skulle göra dem intresserade av att köpa bostad.

– Jag är inte intresserad av att köpa bostad överhuvudtaget. Jag är mycket nöjd med att bo på hyra, konstaterar en respondent.

OP Gruppens enkät genomfördes i januari 2023 och besvarades av en representativ riksomfattande webbpanel bestående av 18–79-åriga finländare (n=2628). Enkäten genomfördes av Taloustutkimus Ab på uppdrag av OP Gruppen. Felmarginalen för svaren är högst +/- 2,0 procentenheter.