Fenomenet med falska poliser är brottslig verksamhet, där en bedragare försöker få offret att överlåta personliga bank- eller personuppgifter. Verksamheten drivs alltid av strävan att uppnå ekonomisk vinning.

Bedragaren presenterar sig övertygande i telefon på god finska och kräver att få offrets bankuppgifter med brådskande tidtabell. Uppringaren kan påstå att hen är polis och berätta exempelvis att ditt betalkort har skimmats, med andra ord kopierats. Bluffringaren kan också säga sig vara från bankens säkerhetsavdelning eller exempelvis Finansinspektionen. Bedragare vet hur man beter sig sakkunnigt i telefon, men har ofta bråttom att få saker gjorda. De kan fråga efter dina personliga nättjänstkoder för att lösa ett pågående brott.

"Den så kallade polisen ringde mig och sade att min andra bil hade blivit utsatt för ett rån. Samtidigt försäkrade bedragaren mig i telefonen om att mina uppgifter hade läckt och att de nu behövde mer detaljerad information. Jag hade precis kommit ut från sjukhuset och fått starka mediciner för att återhämta mig och tänkte inte klart. Jag gav mina nättjänstkoder till bedragaren i telefonen och han berättade för mig att nio tusen euro hade tagits ut från kontot. I telefon funderade de ännu på hur de skulle kunna rädda summan...

Till slut lade de snabbt på då de var tvungna att åka till en annan plats. Allt som allt förlorade jag circa 20 000 euro."

Offren ofta äldre

En typisk yrkesbedragare väljer ut äldre offer, vars telefonnummer de tar reda på exempelvis genom bilens registeruppgifter. Offret kan ha bara lite erfarenhet av att använda sina nättjänstkoder, eller tänker inte på vad koderna kan användas till. En bedragares samtal kan också uppröra eller skrämma offret, vilket gör att offret lätt gör ett förhastat beslut. Om du faller offer för en svindlare, ring först din egen bank. Banken kan stänga kort- och nättjänstkoderna, så att ingen ytterligare skada kan ske. Därefter ska du polisanmäla fallet.

Polisen önskar att även bedrägeriförsök anmäls till myndigheterna.

Offren känner ofta rädsla och skam och vill inte berätta vad som hänt ens för sin familj. Det är inte värt att bli ensam med de här känslorna. Brottsofferjouren hjälper också offer för telefonbedrägerier.

”En falsk polis ringde min man och berättade för honom att någon hade kopierat vårt betalkort och tagit ut pengar från kontot. Uppringaren frågade om bankkoderna och sade att man bygger en skyddsmur för kontot och därför snabbt behövde även bankkoderna. Uppringaren lyckades övertyga oss om att han var en riktig polis. Vi gav honom nätbankskoderna, varefter bedragaren förbjöd oss att logga in på nätbanken. I det skedet väcktes paniken och tvivlet. Jag ringed banken på en annan telefon och tjänstemannen gissade genast att vi hade fallit offer för ett bedrägeri.

Tjänstemannen gjorde ett fantastiskt jobb och kunde stoppa överföringarna av pengarna. Till sist gjorde vi en polisanmälan."

Kom ihåg att sköta ärenden säkert

  • Banken eller polisen ringer aldrig för att fråga om dina nätbankskoder eller bankkortsuppgifter. Det gör endast brottslingar. Lämna aldrig ut de här uppgifterna till någon.
  • Det är bra att fråga den som ringer från vilken polisstation hen ringer och sedan söka upp telefonnumret till polisstationen i fråga och ringa dem för att fråga om en person med det namnet verkligen arbetar för dem.
  • Om du har överlämnat dina uppgifter ska du omedelbart kontakta din bank eller spärrtjänsten. OP kundtjänst har öppet mån–fre 8–16 på tfn +358 (0)100 05 00 och under andra tider kan du ringa OP Spärrtjänst på tfn +358 (0)100 05 55. Polisanmäl därefter det inträffade.
  • Att bli utsatt för ett bedrägeri kan orsaka rädsla eller skam. Det är inte värt att bli ensam med de här känslorna. Om du av någon anledning inte vill berätta för släktingar eller andra närstående om vad som hänt är det bra att exempelvis ringa brottsofferjouren. (tfn 116 006. Öppettider mån.–fre. kl. 9 – 20.)
Så här ska du göra om du misstänker att du har blivit lurad eller om du misstänker att dina personliga uppgifter hamnat i fel händer.

Läs också:

Så känner du igen ett fiskemeddelande

För bra för att vara sant