Aarno Dietz uppfann ett hjälpmedel mot ”den tysta epidemin”

Aarno Dietz satt i restaurangvagnen på tåget mellan Idensalmi och Kuopio
när telefonen ringde.

Det var styrelseordföranden i Lääketieteen Säätiö Katriina Aalto-Setälä som ringde  för att meddela att Dietz hade vunnit Pohjolas innovationspris.

– Jag blev överraskad, säger Dietz.

Han själv hade tänkt att tiden ännu inte var mogen för uppfinningen TrueHear. TrueHear inriktar sig på hörseln och hörselnedsättningar, ett medicinskt område som i årtionden har försummats i Finland.

Det visste Dietz av egen erfarenhet.

En läkare som tänker som en ingenjör

Aarno Dietz föddes i Nyslott, men gick i skolan i Tyskland. Efter gymnasiet sökte han sig till en medicinsk utbildning i Tyskland och blev antagen. Men utbildningen skulle inte börja förrän nästkommande år.

Så Dietz återvände till Finland för ett sabbatsår, men blev kvar i Kuopio där han mötte kärleken. Han byggde upp ett liv i Kuopio och specialiserade sig på öron-, näs- och halssjukdomar vid Östra Finlands universitet.

Jag förstod att hörselproblem behandlas på ett sätt som åtminstone inte förkortar vårdköerna.

– Jag blev intresserad av kokleaimplantat på grund av deras tekniska egenskaper. Jag ville ju egentligen bli ingenjör från början.

Efter studierna arbetade Dietz som specialistläkare i flera år innan han började skriva på sin doktorsavhandling. Den inriktade sig på observationer av det praktiska arbetet.

– Jag förstod att hörselproblem behandlas på ett sätt som åtminstone inte förkortar vårdköerna.

Ett hörseltest som har gjort sitt

I åratal har hörseln testats på samma sätt: patienten placeras i ett ljudisolerat rum med hörlurar. I hörlurarna spelas en serie pipljud upp och patienten reagerar på dem genom att trycka på en knapp.

Det är en dålig metod som inte överensstämmer med verkligheten, säger Dietz.

– Det kan jämföras med om synen skulle testas genom att placera patienten i ett mörkt rum och sedan spela upp ljusglimtar som patienten ska reagera på.

Det finns heller ingen systematisk uppföljning av eventuella förbättringar av hörseln hos patienter med hörapparat.

– Det är samma sak som om en patient med högt blodtryck föreskrivs läkemedel, men därefter kontrolleras inte blodtrycket mer. Det har lett till att hörapparater ligger och skräpar i människors byrålådor, eftersom de inte anses vara till någon nytta.

Enligt Dietz finns det en brist på forskning inom det här medicinska området, även om hörselnedsättning är en tyst epidemi.

– Omkring 80 procent av alla 80-åringar lider av hörselnedsättning, men endast hälften av dem får hörselrehabilitering. Patienterna söker sig inte till vården, och om de gör det så får de ofta vänta i över ett år på en hörapparat.

Det är viktigt att behandla hörselnedsättning i tid, eftersom hörseln är en central del av människans sociala interaktioner, funktionsförmåga och deltagande i samhället.

Hörselrehabilitering har potentiellt även en förebyggande effekt på demenssjukdomar. Kopplingen mellan hörseln och demenssjukdomar är ännu inte helt klarlagd, men forskning pågår på området.

Från doktorsavhandling till innovation

Dietz påbörjade sin doktorandforskning 2010. Han undersökte nya hörseltester i samarbete med ett tyskt universitet.

Han ville ta fram ett test som mäter hörseln på de platser där den har mest betydelse – i buller, gruppsituationer och komplexa ljudmiljöer.

Det är just sådana miljöer i verkligheten som är svåra för personer med hörselnedsättning.
Dietz blev klar med sin doktorsavhandling 2014 och publicerade en artikel om ett nytt slags hörseltest.

Det var början till ytterligare tio år av kliniskt utvecklingsarbete, och nu är TrueHear klar för ett storskaligt pilotprojekt i Norra Savolax välfärdsområde.

Så här går testet till

Testpersonen sätter sig i ett rum med en dator och högtalare. Personen identifierar sig med FPA-kortet och svarar på en rad frågor om sin hörsel.

Därefter börjar bullertestet. I högtalarna hörs nummerserier och bakgrundsbuller, och testpersonen ska försöka höra vilka nummer rösten läser upp. Bullertestet är noggrant kalibrerat och ger en exceptionellt bra indikation på personens hörselstatus.

– TrueHear fokuserar på den faktiska hörselfunktionen och identifierar hörselproblem som uppstår i vardagen på ett bättre sätt än traditionella tester.

Om TrueHear kan börja användas i större skala, kan vårdköerna minskas utan att mängden personal ökas.  

Testet gör det möjligt att på ett mer exakt sätt än tidigare justera kokleaimplantat och hörapparater, och därför blir de också mer användbara.

Eftersom testet utförs helt av patienten själv, sparar det arbetstid för både audionomer och vårdpersonal. Testet skriver även automatiskt ut remisser och sparar resultat så att det blir enkelt att följa hörselutvecklingen.

Enligt Dietz är den här typen av innovationer ett måste inom hälso- och sjukvården med tanke på det ökande antalet vårdsökande och den alltmer begränsade ekonomin.

– Om TrueHear kan börja användas i större skala, kan vårdköerna minskas utan att mängden personal ökas.

Pressen kan leda till konkurrensfördelar

Den åldrande befolkningen och den tuffa ekonomiska situationen i Finland tvingar oss att söka nya sätt att hålla nere kostnaderna inom hälso- och sjukvården.

Dietz menar att pressen kan leda till konkurrensfördelar. Vi måste hitta nya sätt, och innovationer kan leda till exportfördelar. Den demografiska utvecklingen går i samma riktning i övriga Europa, även om andra länder ligger något efter oss.

– Finland skulle kunna utveckla digitala lösningar för hälso- och sjukvården som senare även kan exporteras utomlands.

Man skär ned på universitetens grundfinansiering. Men innovationer skapas genom långsiktig vetenskaplig forskning.

Det skulle kräva satsningar på långsiktig forskning. TrueHear är resultatet av 15 års utvecklingsarbete, och på grund av den snåriga regeldjungeln kommer det att dröja innan testet kan börja användas kliniskt i större omfattning.

Långsiktigt utvecklingsarbete verkar dock inte vara så populärt för närvarande.

– Man skär ned på universitetens grundfinansiering och satsar hellre på kortsiktig projektfinansiering. Men innovationer skapas genom långsiktig vetenskaplig forskning.

Priset ger tillförsikt

När Dietz fick det där samtalet på tåget från Idensalmi om att han vunnit Pohjola Försäkrings innovationspris, förvandlades överraskningen snabbt till en bra känsla.

Priset är ett bevis på att hans arbete inte har varit förgäves.

– Det känns framförallt som en stark uppmuntran. Priset tillhör alla de patienter, hälso- och sjukvårdsanställda och utvecklare som varit med och byggt det här.