Geoekonomi är till exempel när en stat använder sin ekonomiska makt för att uppnå (geo-)politiska mål. Den ekonomiska makten bygger på befintliga handelsrelationer och finansiella relationer.  

Geoekonomiskt agerande är till exempel import- och exporttullar, bojkotter, förbud och handelsblockader. Inom bank- och finansverksamhet kan det till exempel handla om betalningsrestriktioner och sanktioner.  

Geoekonomiska åtgärder förutsätter att det land som vidtar dem är en tillräckligt betydande import- och exportpartner för landet som blir föremål för dem. Dessutom behöver landet ha en tillräcklig ställning i det globala finansiella systemet för att kunna vidta sådana åtgärder.  

Geoekonomi är inget nytt påfund utan har förekommit åtminstone sedan början av 1900-talet. Till exempel använde Storbritannien sitt inflytande i stenkols- och bomullshandeln för att övertala Italien att gå med i första världskriget. Den ökade globaliseringen och frihandeln begränsade möjligheten till geoekonomiska åtgärder, även om olika typer av sanktioner – till exempel mot Iran – har varit vanliga.  

Under de senaste 10 åren har geoekonomiskt agerande gjort comeback och tidvis rentav varit den största faktorn som påverkat ekonomin.  
Rysslands invasion av Ukraina ledde till ett stort antal geoekonomiska konsekvenser. Trumpadministrationens största effekter på ekonomin har kommit i form av tullar och hot om tullar, som även haft geoekonomiska avsikter. Även EU och Kina har använt sig av geoekonomiska åtgärder under de senaste åren.  

Nya dimensioner i den internationella handeln

Geoekonomins återkomst innebär en förändrad inställning till den internationella handeln.  

Frihandel anses vanligen ha positiva ekonomiska effekter och ekonomiforskarna har sett få orsaker att begränsa handeln. De kanske viktigaste orsakerna till begränsningar har varit orättvis konkurrens (t.ex. statligt stödd produktion i ett annat land) eller att skapa industriell tillväxt för att uppnå skalfördelar.

Det finns klara bevis på att frihandel fungerar: många ekonomier har upplevt stark tillväxt under globaliseringen och inflationen har varit låg på bred front.  
Geoekonomi förändrar även den internationella handelns ekonomiska effekter.

Den största förändringen är att länder, i tider av geoekonomiskt tänkande, strävar efter mer än bara ekonomisk vinst med internationell handel. Ibland kan handel användas i påverkanssyfte för att få ett annat land att göra något det annars inte skulle.  

Särskilt de länder som har en nyckelroll i produktionen av en viss råvara eller tjänst har geoekonomisk makt. Sådana råvaror och tjänster är till exempel energi, sällsynta jordartsmetaller, halvledarmaterial och finansiella tjänster.  

När geoekonomiskt agerande kommer in i bilden medför internationell handel inte längre bara fördelar, utan eventuellt också kostnader.  

Deltagande i internationell handel kan fortfarande generera ökat ekonomiskt välstånd. Ett land producerar varor och tjänster, och kan göra det mer effektivt genom att byta ut dem mot andra varor och tjänster genom handel med andra länder. Ett sådant utbyte kan dock skapa beroendeförhållanden, där den ena parten kan pressa den andra att agera på ett sätt som medför ekonomiska kostnader.  

Geoekonomiska risker innebär att man inte längre kan se internationell handel som en entydigt fördelaktig affär, utan fördelarna kan varierar från fall till fall. Det kan skapa ett ökat behov att begränsa den internationella handeln av ekonomipolitiska skäl.  

Den största kostnaden med geoekonomi är att den internationella handeln kan minska.  

Geoekonomi är en betydande orsak till konjunktursvängningar

Geoekonomi har även ekonomiska konsekvenser på kort sikt. Många av händelserna som påverkat ekonomin på senare år har haft geoekonomiska nyanser.  

De mest framträdande exemplen är Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser, många faser i Mellanösternkonflikten, tullar och tullhot från Trumpadministrationen samt upptrappningen mellan Kina och USA.

Konjunktursvängningar som orsakas av geoekonomiskt agerande verkar skilja sig från vanliga konjunkturdrivande faktorer. För det första är denna typ av chocker mycket snabbverkande. Konsekvenserna av såväl det ryska anfallskriget som Trumps tullar gjorde sig kända på några månader, då en konjunkturchock i normala fall avspeglas i realekonomin efter flera kvartal.  

Dessutom orsakar geopolitiska chocker stor osäkerhet. Det kan bero på att förändringarna sker mycket snabbt och på att den här typen av chocker inte har upplevts på en längre tid. När osäkerheten ökar kraftigt kan den rentav bli den främsta drivkraften bakom ekonomiska konsekvenser.  

Geoekonomiska chocker kan påverka såväl utbud som efterfrågan. Chocker som minskar utbudet är särskilt problematiska ur ekonomipolitiskt perspektiv, eftersom de vanligaste stimulansåtgärderna leder till ökad inflation. Då ställs man inför ett ekonomipolitiskt tufft val mellan att dämpa den ekonomiska nedgången och att förvärra inflationen.  

På det hela taget tycks den ökade förekomsten av geopolitiska händelser ha bidragit till fler och snabbare konjunktursvängningar. Dessutom är vissa ekonomiska konsekvenser svårhanterade genom ekonomipolitiska åtgärder, eftersom en stimulerande politik också leder till ökad inflation.    

Hur påverkar det nya ekonomiska klimatet Finland?

Geoekonomiska åtgärder är ofta sammanlänkande: När ett land tar till dem lockar det även andra att göra det.  

Det är möjligt att världen återgår till en regelstyrd internationell handel och politik, men för närvarande finns få tecken på att så kommer att ske. Det nya ekonomiska klimatet påverkar olika aktörer på olika sätt.

För staten gäller det att noggrannare än tidigare avväga fördelar och nackdelar med internationell handel. Det kan vara ekonomipolitiskt nödvändigt att förhindra uppkomsten av ett beroendeförhållande som kan användas mot oss.  

Bedömningen måste dock vara kritisk, eftersom beslut om restriktioner med hänvisning till nationell säkerhet kan fattas alltför lättvindigt. Hur som helst har världen förändrats, och det är något som också måste beaktas i handelssammanhang.

Även företag och placerare gör klokt i att ta hänsyn till geoekonomi. Det här gäller särskilt i fråga om strategiskt viktiga branscher. Geoekonomiska åtgärder har på senare tid inriktats på halvledarmaterial, energi samt metall- och gruvindustri. Företagen i dessa branscher kan drabbas eller gynnas av geoekonomiska åtgärder.

På det stora hela har statliga påverkansåtgärder blivit kraftigare i ovanstående branscher, och kan spela stor roll för ett företags framgångar på både gott och ont.  

För privata hushåll gäller det att vänja sig vid att leva med större osäkerhet. Såväl konjunktursvängningar som osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna kan bli kraftigare än förr. Det är klokt att vara förberedd, men man behöver inte gå till överdrift.  Trots relativt betydande geoekonomiska chocker har de ekonomiska förlusterna än så länge varit förhållandevis små.

Geoekonomins återkomst kommer oundvikligen att förändra, och har redan förändrat, den ekonomiska dynamiken. Det nya ekonomiska klimatet är något vi måste lära oss att leva med, eftersom det inte finns några tecken på förändring i sikte.  

Den kanske största lärdomen från de geoekonomiska chocker vi redan upplevt är dock att det inte är så enkelt att få ekonomin att spåra ur.