Hur mycket kan vederlaget stiga?

Bolagsvederlaget består av skötselvederlaget och ett eventuellt kapitalvederlag.  Med skötselvederlaget samlas pengar till bostadsbolagets driftskostnader och kapitalvederlaget används för att sköta eventuella lån. Nu riktas höjningstryck på såväl skötsel- som kapitalvederlagen.

– Då priset på såväl energi som många produkter och tjänster har höjts håller även skötselvederlagen på att stiga. Kapitalvederlagen höjs framförallt av räntestegringar, säger Timo Elomaa, fastighetschef för disponenttjänster vid OP Koti Lounaismaa. 

Bolagsstämman beslutar om höjning av vederlag

Hur mycket vederlagen höjs beror både på området och bostadsbolaget. Uppvärmningskostnader utgör ungefär en tredje- eller fjärdedel av skötselvederlaget. 

– Höghus värms ofta upp med fjärrvärme. På de flesta orterna har fjärrvärmebolagen höjt sina priser, men i vissa områden endast måttfullt eller inte alls, säger Elomaa.

I objekt med jordvärme och särskilt i radhus med direkt eluppvärmning påverkar i synnerhet det höjda elpriset skötselvederlaget. 

– I bostadsbolag med fjärrvärme behöver skötselvederlaget höjas med kanske några tiotals cent per kvadratmeter. Om skötselvederlaget nu är exempelvis 4 euro per kvadrat kan det framöver vara 4,20–5 euro.

I en lägenhet på hundra kvadrat kan vederlaget således stiga från 400 euro till 500 euro. Beslut om höjning av vederlag fattas alltid vid bolagsstämman. Bolagsstämman kan även besluta att de höjda kostnaderna möts genom att man under året samlar ett eller två extra skötselvederlag.

Kan man betala bort den egna låneandelen? 

När det gäller kapitalvederlag är det väsentliga hur mycket lån bostadsbolaget har. 

– Om bostadsbolaget har tagit lån för ett och ett halvt år sedan med två procents ränta kan räntan nu redan vara fem procent, berättar Elomaa.

I praktiken kan särskilt många nya bostadsbolag eller bostadsbolag som nyligen genomfört omfattande renoveringar ha märkbart större lån, vilket även leder till en betydande höjning av kapitalvederlaget.

– Om det är möjligt lönar det sig att överväga att betala bort den egna andelen av bostadsbolagets lån, till exempel genom att ta ett eget personligt lån. De är vanligtvis mer flexibla än bostadsbolagslånen, för man får ofta längre lånetid till dem och möjligen även amorteringsfrihet. Den egna andelen av bostadsbolagets lån kan man betala när som helst.

Det lönar sig inte att ge avkall på fastighetens skötsel 

Timo Elomaa uppmanar till att delta i bostadsbolagets möten, för där fattas beslut som inverkar på allas lägenheter och boende. 

– På mötena hör man hur det står till i bolaget och man får själv vara med och påverka.

Elomaa hoppas att bostadsbolagen handlar planmässigt och är förmögna att se framåt. Om det överhuvudtaget är möjligt, lönar det sig att inte ge avkall på fastighetens skötsel. Renoveringar är ofta billigare då problemen åtgärdas i tid. Dessutom undviker man då att i framtiden vara tvungen att sköta alla renoveringar och kostnaderna för dem på en gång.

– Det vore också bra för bostadsbolaget att för överraskande utgifter samla en ekonomisk buffert, som motsvarar minst tre månaders kostnader.

Energirenoveringar, till exempel solpaneler och värmeåtervinning från frånluften, kostar, men de höjer energieffektiviteten och minskar trycket för att höja skötselvederlaget. 

Skötselvederlaget kan stävjas även med tämligen enkla och billiga medel:

– Man kan spara energi till exempel genom att bara ta en kort varm dusch, se till att vattenarmaturerna är i skick och sänka inomhustemperaturen, tipsar Elomaa.

Läs också:

Hur många månaders lön är det bra att ha sparat – och hur lönar det sig att spara in beloppet?