Saana tog ibland snabblån av orsaker som kan kännas obegripliga

Saana Opacic tog sitt första snabblån för drygt tio år sedan. Inte för att roa sig, utan för att hon behövde det. Hon var ensamförsörjare och hade samlat på sig obetalda räkningar.

Telefonräkningen måste skötas och hyran likaså. Snart skulle hon få pengar och betala bort lånet.

Det gick inte riktigt så. Lånebäckarna blev en stor å av skulder som utmynnade i utmätning och anteckning om betalningsstörning.

– Jag förstod inte situationens allvar förrän jag hade förlorat min kreditvärdighet. Jag skyllde på dåligt utgångsläge, och såg inte något fel i min användning av pengar, säger Saana Opacic, 32, nu.

Jag hittade modet att se mig i spegeln först långt senare. Det var ett viktigt steg.
Idag är Saana Opacic trebarnsmor och innehållsproducent, och hon har besparingar. I sin bok Hyvä paha raha – Opi hallitsemaan omaa talouttasi (Otava) berättar Opacic om sin bakgrund, men också om hur man kan få sin ekonomi i balans.

Bedrägligt enkelt

Opacic, som älskar barn, fick sin förstfödda när hon var 18 år. Tillsammans med barnets far hade hon skaffat förnödenheter till hemmet på avbetalning.
Ett år senare blev Opacic ensamstående med sitt barn och med avbetalningarna. Snart miste hon sin kreditvärdighet.

– De första snabblånen kunde jag enkelt betala tillbaka. Det fick mig att tro att jag nog klarar det här. Ändå blev en del av fakturorna obetalda varje månad, säger Opacic.

– Jag förstod att de gick till utmätning, men jag kunde inte göra någonting. Jag hade inga pengar.

Då var låneräntan ofantlig.

– Lånet skulle betalas tillbaka inom en månad, och då hade 100 euro blivit 150 euro.

Det fanns också en annan orsak till den situation som Opacic hade hamnat i. Hon hade ingen att be om hjälp av med ekonomin. Hon kom inte ens att tänka på att hon kunde göra det.

Att ha brist på pengar påverkar identiteten

I Opacics barndomsfamilj fanns det sju barn. Pengar betydde mycket för familjen – eftersom det inte fanns några.

– Vi var mindre bemedlade och stod i matköer. Bristen på pengar var en normal känsla. Det kommer jag starkt ihåg och det har utformat min självbild väldigt mycket.

Kompisarna fick veckopeng och reste utomlands. De kom till skolan i nya kläder. För Opacic var verkligheten helt annan.

Hon medger att hon har gjort dåliga val i vuxen ålder sedan hon blev ensamförsörjare. Snabblån fick henne också att ta onödiga lån.

Jag köpte också onödiga kläder. Man blir blind för sin egen vårdslösa användning av pengar.

– Jag köpte också mycket onödiga saker och kläder till mig själv och till mitt barn. Man blir blind för sin egen vårdslösa och allt sämre hantering av pengar.

Man inbillar sig att situationen är under kontroll. Logiken är liknande som vid utveckling av alkoholism.

– Jag insåg att jag led av köpberoende. Jag kompenserade för och värnade mina känslor genom att shoppa. Det var så mycket enklare än att prata om känslor.

Opacic arbetar fortfarande på det här.

– Hemma talade vi inte om att lyckas, eftersom man var rädd för att det skulle leda till högfärd. När jag till exempel lyckades med någonting i arbetet belönade jag mig därför genom att köpa någonting trevligt medan jag samtidigt höll tyst om saken. Det var fel slags ödmjukhet, säger Opacic.

Opacic definierar sig själv fortfarande som mindre bemedlad. Hon har svårt att förklara motstridigheten i det. Att vara skuldsatt kändes förkrossande, men att leva med besparingar skapar också på något sätt ångest.

– Jag har gett pengar ett egenvärde, trots att jag vet att det är fel. En orsak är säkert att jag har sett skuldsättning allt sedan jag var barn.

Mental hälsa och sociala medier bakom ekonomiska svårigheter

Under de senaste åren har det talats om den lyxiga livsstil som unga tar till sig via sociala medier genom att skuldsätta sig. Opacic säger att hon känner till sådana som shoppar med ännu större frenesi strax innan de förlorar sin kreditvärdighet, eftersom ”det då inte längre har någon betydelse”.

Enligt Opacic finns det sådana som inbillar sig att kreditföretag som erbjuder räntefria betaltider på 30 dagar är ofarligare. Men så är det inte.

– Många av mina följare på sociala medier har berättat att de till slut gått in för att bara betala räntor.

I dagens Finland ser Opacic en oroväckande utveckling i att mentalvårdstjänsterna försämras samtidigt som unga skuldsätter sig. 

Enligt henne finns det ett samband mellan de här sakerna, och till exempel ADHD stärker köpimpulserna betydligt. Opacic är rädd för att situationen åtminstone inte kommer att bli bättre, då resurserna minskas.

Håll ett öga på ekonomin

Att få sänkt kreditbetyg och en betalningsanmärkning påverkade Opacics liv i flera års tid. Det gällde att komma över skammen, och nu har hon lämnat de tiderna bakom sig.

År 2021 började Opacic spara och köpstrejka. Även om det kändes irriterande, märkte hon hur mycket tid och pengar som hon fick ut av det. Samtidigt beslutade hon sig för att slutgiltigt avstå från avbetalningar.

Opacic ger rådet att ärligt fundera över sina konsumtionsvanor.

– Fundera på i vilka situationer du drabbas av köpbegär. Omgivningen inverkar väldigt mycket på hurdana vi tycker att vi borde vara.

I synnerhet unga kvinnor upplever den här pressen, säger Opacic.

– Och om dina saker inte ryms någonstans och du blir tvungen att köpa fler skåp, är det någonting som är fel. Så gick det för mig, säger Opacic till sist med ett skratt.

Hur bryta fattigdomens negativa spiral

I Opacics barndom talades det inte om pengar eller ekonomi. Hon tänker inte upprepa samma mönster. Något som man i familjen redan har märkt, är att upplevelser och känslor är viktigare än materiella ting. Den hund som familjen välkomnade i våras och interrailresan i somras har gett glädje.

– Det var en underbar gemensam resa. Jag hoppas att vi kan göra en sådan på nytt.