Coronakrisens inverkan på bostadsmarknaden har varit mindre än man ännu för ett år sedan kunde vänta sig. Bostadshandeln stannade upp för en tid förra våren, men granskat enligt hela året normaliserades läget.

- Handelstopparna inföll kanske under lite andra månader än normalt. Med tanke på prisutvecklingen var året rent av något bättre än man före coronan förutspådde, säger OP:s ekonom Joona Widgrén.

Den starkaste trenden som styr bostadsmarknaden har redan länge varit urbaniseringen som också har gjort marknaden skarpt tudelad: Det strömmar in folk till huvudstadsregionen och till några andra tillväxtcentra där det byggs mycket och bostadspriserna stiger. I andra delar av landet har den minskade efterfrågan fått priserna på fall.

Statistikcentralens färskaste siffror åskådliggör läget. Enligt förhandsuppgifterna steg priserna på gamla aktielägenheter i januari i huvudstadsregionen med 2,7 procent jämfört med januari i fjol, medan priserna i övriga delar av landet sjönk med 0,6 procent. I januari gjordes det 7 procent fler affärer som gällde gamla bostäder än ett år tidigare.

De som äger sin bostad är oftare distansarbetare

En förklaring till det stabila läget på bostadsmarknaden kan enligt Widgrén vara att också effekterna av coronakrisen är tudelade: De ekonomiska effekterna drabbar mest lågavlönade unga inom servicebranschen och de bor oftast på hyra. De som bor i egen bostad arbetar oftare med expertuppdrag som kan utföras på distans utan löneavbrott.

Under coronaåret har det hörts många berättelser om människor som arbetat på distans från stugor eller andrabostäder runt om i Finland. Också studerande har studerat på distans och därför blev inflyttningsöverskottet i Helsingfors och Esbo i fjol mindre än beräknat. Är det här ett fenomen som på ett bestående sätt dämpar urbaniseringen?

- Differentieringen av bostadspriserna regionvis ökade rent av något mot slutet av året och bostadspriserna steg snabbare i städerna. Knappast rår coronan på städernas dragkraft på medellång sikt, säger Widgrén.

Enligt Widgréns bedömning fortsätter alltså prisstegringen i städerna och den regionvisa diversifieringen fortsätter likaså. Dessutom räknar marknaden med att räntorna hålls mycket låga ännu länge. Också andra områden än Helsingfors och huvudstadsregionen gynnas av urbaniseringen. Åtminstone regionerna kring Åbo, Tammerfors och Uleåborg gynnas av trenden.

Rörelse inom stadsregionerna

Mari Vaattovaara, som är professor i stadsgeografi, förutspår att distansarbetet kommer att bli ett bestående fenomen också efter coronan. Trots att många inom vård- och servicebranschen är fast vid sina arbetsplatser ändras arbetssätten ändå för en del. Det här ökar möjligheterna till olika boendealternativ.

- Om man besöker arbetsplatsen endast fyra dagar i veckan ökar det redan valmöjligheterna inom stadsregionerna. Det är intressant att efter tio år se vem som valt annorlunda. I Europa talar man redan om en renässans för småstäder, säger Vaattovaara.

Också Widgrén anser det vara sannolikt att coronatiden redan har påverkat människornas bostadsval inom stadsregionerna, trots att statistiken inte ännu bekräftar detta. Mer utrymme och en egen gård har blivit allt populärare.

- Det är en förnuftig hypotes att människor flyttar till radhus och egnahemshus i utkanten av städerna. Till exempel har flyttningen inom Esbo och Helsingfors ökat något, säger Widgrén.

Klimatförändringen medför också ändringar i boendet

Vid sidan av urbaniseringen verkar också en annan megatrend, dvs. dämpningen av klimatförändringen och en hållbar livsstil. De hänger ihop med varandra på ett invecklat sätt.

Å ena sidan vet vi att tätt bebodda områden gör det möjligt till exempel att anlita kollektivtrafik i stället för att ha en egen bil och att en liten bostad i princip är ett mer ekologiskt val än en stor bostad. Å andra sidan går det åt en hel del naturresurser vid nybyggen. Skulle det inte vara hållbarare att utnyttja det existerande bostadsbeståndet? 

Enligt Vaattovaara kan klimatförändringen leda till många slags stora förändringar i livsstilen. Till exempel brytningsskedet i energin och ändringarna i trafiken, såsom det ökade antalet elbilar, kan påverka också boendeformernas hållbarhet mer än bostadens kvadratmetrar. Vaattovaara berättar hur man på bostadsmässan i Tusby beräknade bostädernas totala utsläpp.

- Utsläppen från ett egnahemshus i timmer, som var hälften så stort som en närliggande våningshuslägenhet, var ändå mindre, eftersom man i timmerhuset använde jordvärme och luftvärmepump i stället för fossil fjärrvärme.

Vaattovaara är också en känd förespråkare för boendekvaliteten. Hon är oroad över den placerardominerade trenden som har lett till att det numer byggs oproportionerligt mycket små bostäder.

- Jag har varit med om flera enkäter om boendebehov och vi har inga bevis på att en liten bostad skulle vara någons idealbostad - en tillfällig lösning kan den visserligen vara. Men ändå har det i Finland hunnit uppstå nya bostadsområdet med enbart små bostäder.