Meddelandet om en ny dejtingpartner plingade i dejtingappen i Eijas telefon i slutet av hösten 2020. Efter några meddelanden började Eija och mannen kommunicera via en applikation för direktmeddelanden.

Mannen skrev på engelska och angav sig vara ursprungligen från Frankrike, men bosatt i Finland. Till sitt yrke var han flygmekaniker, som ännu gjorde ströjobb trots att han var pensionär.

Kärleksyttrandena började efter några dagar. Georges lovord strömmade fritt. ”Du är en gåva från gud”, kunde han skriva, och mycket mer. Enligt Eija blev man på ett visst sätt beroende av det.

– Jag var misstänksam över hans avsikter, men man blir lätt uppslukad av sådana meddelanden, säger Eija.

Ungefär en vecka efter att diskussionen började berättade mannen att han var på väg till Tyskland för att reparera ett flygplan. Eija hade velat träffa mannen före hans arbetsresa, men han meddelade sig vara alltför upptagen inför resan.

Under resan skickade George bilder på sig själv och på flygplanet. Eija var misstänksam. Hon sökte efter bilderna på nätet genom bildsökning, men hittade ingenting. Mannens namn gav inga sökresultat på nätet.

Jag tror inte att du finns, skrev Eija till mannen. Mannen förklarade att han inte gillar att dela sin personliga information på nätet.

– Jag sa också att det är ganska konstigt att svära någon evig kärlek som man aldrig har sett eller ens talat i telefon med. Han försäkrade mig att hans känslor var äkta.

När Eija tvingade George att ringa, ringed han ett hastigt, cirka tjugo sekunders telefonsamtal, under vilket han berömde Eijas perfekta engelska.

– I efterhand har jag insett att rösten under det första samtalet var en annan mansröst än under senare telefonsamtal.

När Eija bad om att få se mannens pass, klandrade han henne för hennes misstankar, men skickade sedan en bild på sitt pass. Det såg äkta ut.

Beskyllningarna och försäkringarna förbryllade

Efter ett par veckor hade George dåliga nyheter. ”Jag skulle inte vilja besvära dig med mina bekymmer”, skrev han först. Sedan berättade han att han behövde pengar för att lösa in motorns fraktavgift.

– Jag skrev till honom att jag inte hade så mycket pengar. Jag berättade att jag var mycket arg att han bad mig om pengar, säger Eija.

Eija fick också ett meddelande av någon som påstod sig vara mannens syster och en bild på hennes körkort: om Eija hjälpte nu, skulle systern betala tillbaka Eijas pengar. ”Systern” tyckte det var underbart att Eija och George hade funnit varandra.

Eija var arg och blockerade Georges nummer för en tid. Men snart skrev hon till honom igen.

I början av december överförde Eija pengar till Georges uppdragsgivares utländska bankkonto för första gången. Innan dess fick hon ett samtal från en man som påstod sig vara Georges chef. Hon fick också meddelanden av någon som angav sig vara Georges dotter. I meddelandena försäkrade man att George älskade Eija och var helt desperat när Eija inte ville hjälpa honom.

Med tusen euro skulle han kunna slutföra sitt arbete och flytta till Eija i Finland. När Eija överfört pengarna ringde mannen och lät jäktig.

– Kan du logga in på mitt konto? Jag betalar lönen till mina arbetstagare och du får ditt lån tillbaka, förklarade George.

Han gav Eija sina bankkoder. Det verkade finnas en stor summa pengar på kontot, men när Eija försökte girera pengar, låstes kontot. Nu påstod George panikslaget att Eija måste låna honom pengarna för lönerna, eftersom kontot var låst. Eija tvekade, men betalade beloppet till slut till uppdragsgivarens konto.

Efter betalningen fick Eija en bild på en flygbiljett som såg äkta ut, och började förbereda sig på att träffa George. Men han ringde igen. Det fanns nya hinder, som endast kunde övervinnas med Eijas ekonomiska stöd. Eija fick samtal i tur och ordning från personer som uppgav sig vara poliser och jurister. Nu som då hotades George av att bli häktad, av en ny brådskande fraktavgift eller en lön som inte betalats till en arbetstagare, som åter igen hindrade honom från att resa till Finland.

Senare har Eija hört att samma teman ofta upprepas i bedrägerier.

– Jag var hela tiden misstänksam över mannens äkthet och hans historier, men beskyllningarna och försäkringarna om historiens sanning från olika håll förbryllade mig och fick mig att fortsätta ge pengar, säger Eija.

”Bland de största brotten som man kan begå mot någon annan”

I slutet av året blev Eija tvungen att medge att hon hade blivit lurad.

Hon hade skickat sammanlagt cirka 16 000 euro från sina kreditkort till utländska bankkonton.

Till sist bad George att Eija skulle betala för ett finskt prepaid-abonnemang före hans flyg till Finland. Då fick Eija nog.

– Jag skällde ut honom. Sedan blockade jag personerna från mina kontakter och gjorde en polisanmälan.

Eija har funderat mycket på varför hon, en smart 50-årig kvinna i arbetslivet, blev offer för en bedragare.

– Jag tror att den främsta orsaken är att trots att allt är bra i mitt liv, saknas det nära människoförhållandet som jag längtar efter, säger hon och tystnar för en stund.

-Jag är väldigt snäll. Jag tror på människors godhet, kanske i större utsträckning än många andra.

Eija har inte vågat avslöja vad som hänt ens för sina närstående.

– Jag är arg på bedragaren och på mig själv. Det här är ett av de största brotten som man kan begå mot någon annan, eftersom förtroendet för andra människor förstörs totalt.

När Eija senare gjorde en bildsökning på fraktavgiftslappen och sökte efter Georges kärleksmeddelanden på Google, hamnade hon på webbplatsen romanticscammer.com, som avslöjar romansbedrägerier. Samma bilder och meddelanden hade sannolikt använts för att lura tusentals andra människor runt om i världen.

– Man kan förfalska alla sorters dokument och webbplatser, och stulna körkort och passbilder kan användas för onda syften. George gick aldrig med på ett videosamtal. Det skulle ha varit ett bra sätt att försäkra sig om personens äkthet.

Eija vill dela med sig av sin berättelse så att andra som lockas av bedragare kan genomskåda situationen redan på förhand och sätta stopp för leken.

– Jag vill också berätta för andra offer att man också klarar sig ur det här. Skammen ligger inte hos offret, utan hos bedragaren.

 

Eija uppträder inte i denna artikel med sitt eget namn på grund av ärendets känsliga natur.

 

Hur agerar en romansbedragare?

Bedrägerierna verkar nästan undantagslöst framskrida enligt ett visst mönster. Detta har sina skäl, eftersom romansbedrägerier sker på löpande band och har organiserad brottslighet i bakgrunden. Bedragaren har ofta flera offer samtidigt, och grundhistorien är alltid likadan.

Det är fråga om verksamhet som är värd flera miljoner. En del förblir dold brottslighet, eftersom offren inte anmäler det skedda till polisen och banken.

Vad ska man göra om man blir lurad?

Om man misstänker sig ha blivit utsatt för bedrägeri, bör man genast kontakta banken. På banken kan man utifrån kundens berättelse avgöra om det är fråga om bedrägeri. Där kan man också ge offret anvisningar om fortsatta åtgärder.

Dessutom bör man genast göra en polisanmälan om saken och skicka en kopia på denna till sin bank. Om man som stöd för gireringen har skickat dokument som innehåller personliga uppgifter till bedragaren, är det lämpligt att aktivera ett eget kreditförbud.

Läs mer:

Vad är nätkriminalitet? ‍

Denna artikel publicerades den 3 mars 2021 och har uppdaterats den 2 juni 2023.