Vad mer gör OP till förmån för barnen? Verkställande direktören Olli-Pekka Saario på Åbonejdens Andelsbank berättar.

– Jag minns barnens glädje när alla fick en medalj, och allihop fick stiga högst upp på prispallen, berättar Saario, som i årtionden arbetat på Åbonejdens Andelsbank. Han har några oförglömliga gyllene minnen från Hippo-idrottstävlingarnas början.

Varumärket Hippo, med tillhörande flodhästformad sparbössa och lekfulla idrottstävlingar som är öppna för alla barn, har blivit en permanent del av OP:s utbud. Genom Hippo har också OP varit en del av barnens liv i årtionden. Saario berättar att det är ett sätt att lära barn att spara, men syftet är att samtidigt göra ansvarsfullt arbete till förmån för barn.

Sparbössa i skolorna på 1920-talet

Redan på 1920-talet började man lära barnen spara, då den dåvarande Andelskassan samarbetade med skolorna. I skolorna delades sparbössor ut till barnen, och barnen gjorde så småningom små insättningar med hjälp av läraren. Slantar som barnen fått av föräldrarna för små arbeten i hemmet lades i sparbössan.

Samarbetet med skolorna pågick fram till 1950-talet. Därefter spelade bankens sparbössedagar på bankkontoret en viktig roll. Det var en speciell dag då barnen fick komma in med sina sparbössor och tömma dem i en automat. De barn som kom med sin sparbössa just den dagen fick en liten belöning.

– Ibland blev det stopp i automaterna, när barnen hade lagt knappar och gem i sparbössan. Jag minns själv hur jag som barn ibland lade i extra fyllning i sparbössan för att den skulle fyllas snabbare. Till slut blev man självklart ertappad för det, minns Saario.

Sparbössorna lärde barnen att pengar kan läggas undan. Eftersom bössorna var låsta fick man inte heller ut pengarna hur lätt som helst vid ett infall, utan slantarna blev kvar för mer långvarigt sparande.

– Men vem har inte försökt gräva ut pengar ur bössan till exempel med en kniv eller annat, för att kunna köpa godis. Alla barn har säkert gjort någonting sådant, skrattar Saario.

Flodhästen Hippo i barnens vardag

Det älskade Hippo-varumärket kom slutligen till på 1970-talet. Man ville hitta ett nytt koncept som passade bra för barn. Samtidigt ville man stödja barn och familjer på ett ansvarsfullt sätt, med tanken att när man ändå skulle skapa någonting nytt för att bevara goda kundrelationer, så skulle det nya kunna vara någonting sunt och nyttigt för familjernas välbefinnande. Man lanserade Hippo-skidtävlingar vintertid och friidrottstävlingar sommartid. Även gratis kulturevenemang arrangerades.

I Hippo-konceptet ingick även en sparbössa i form av en flodhäst och tidskriften Hippo som utkom regelbundet. Barnet kunde även bli medlem i Hippo-klubben.

– Flodhästen är stor och knubbig, och det får plats många mynt i den. Den passar bra som sparbössa, tycker Saario.

Idén till idrottstävlingarna var rörelseglädjen och själva tävlingsupplevelsen. Prisplaceringar fanns alltså inte utan alla deltagare fick en jämbördig medalj. Det var kul att se barnens glädje.

– Löpsträckan var nog 40 meter. Det fanns ingen riktig tidtagning även om det gavs en startsignal. Föräldrarna lockade på barnen ända till mål. Efter målgång sattes deltagarna inte i rangordning, utan det viktigaste var att de hade deltagit. Deltagandet är värt en medalj.

Även för de värden som är viktiga för OP, det vill säga lokal prägel och samhörighet, var synliga vid Hippo-evenemangen. Evenemang arrangerades också på mindre orter och gav även invånarna i små byar en möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter. Många som bor på mindre orter känner igen känslan av att ”alla evenemang sker alltid någon annanstans än här”. Men Hippo-tävlingarna arrangeras där människorna finns.

Sparandet har förändrats

Hippo-klubben, sparbössan och idrottsevenemangen finns kvar även idag. Hur man pratar om att spara har däremot förändrats och utvecklats. För hundra år sedan talade man om att lägga undan pengar och spara på ett konto. Så lärde man barnen förr i tiden. Idag uppmuntrar man istället till fondsparande och pratar mer än tidigare om att sparmedlen även bör ge ränta.

– Jag är den där tråkiga gudfadern som alltid ger en fondandel i julklapp. Men i tonåren kanske barnet börjar uppskatta att det redan finns en bra början till en sparpott.

Barn använder allt mindre kontanter, och därför har även sparbössans betydelse kanske förändrats något. Tanken bakom gamla tiders sparbössa påminner dock om fondsparande, anser Saario.

– När man sätter in pengar i fonden, kan de inte bara tas ut därifrån för impulsköp. På samma sätt som i en sparbössa.

Samhällsansvar och att lära barn om ekonomi har en viktig roll i OP:s verksamhet även i framtiden.

– Ett exempel här i Åbo är att vi är med och stödjer Företagsbyns verksamhet. Där får elever i årskurs 6 lära sig om näringslivet i form av rollspel.