När sonen Simon krävde att få pengar gav mamma Sara efter: ”Han var så krävande att jag inte orkade stå emot.”

Simon började alltid kräva pengar när han hade tagit droger. Först bad Simon sin mamma Sara om pengar i telefon. Om Sara sade nej, ringde Simon på nytt och insisterade.

– Om jag sade att jag inte ger pengar, så kunde han ringa mig 50 gånger eller så dök han upp hos mig och fortsatte att insistera, säger Sara. 

Sara blev inte förvånad över Simons beteende. Sonen hade börjat med droger redan i tonåren. Sedan tjugoårsåldern hade han gått på tunga droger.

Simon var ofta sjuk, drabbades ofta av olyckor och behövde dyra läkemedel, eftersom det långvariga drogmissbruket började tära på hälsan. Några inkomster hade han inte. 

Sara jobbade och försökte minska på sina utgifter för att kunna köpa läkemedel, mat, cigaretter, kläder och resebiljetter till Simon.

– Jag har hjälpt honom ekonomiskt genom hela livet. Jag har självmant velat hjälpa till. Annars skulle han inte ha klarat sig.

”Om jag inte ger pengar, så stjäl han” 

Sara gav Simon ibland kontanter eller överförde pengar till hans konto. Ibland blev det tusen euro i månaden, ibland mer. 

– Jag tänkte att om jag inte ger pengar, så stjäl han. Det ville jag inte.

Sara försökte i flera år uppmuntra Simon att uppsöka missbrukarvård. Han fick vård i några korta perioder, men varje gång slutade i återfall. 

Sara hjälpte sin vuxna son eftersom hon befarade att han annars inte skulle klara sig.

– Simon togs inte in på långtidsvård som han skulle ha behövt. I vårt samhälle fungerar inte missbrukarvården. De svagaste lämnas vind för våg, suckar Sara. 

– Det var en tung tid. Hela tiden hade jag en sten på bröstet. Jag grät och sörjde över att mitt barn långsamt tar livet av sig. 

Sara gav pengar och skuldsatte sig

Sara sade ofta till sin son att pengarna inte längre räcker till. Då kunde Simon be om några slantar eller säga att pengarna går till att betala skulder.

När Simon var påtänd eller i en psykos skällde han ut Sara och hotade henne. Du är en skit, jag vill inte längre ha med dig att göra om du inte ger mig pengar nu.

– Just i den stunden var han så krävande att jag inte orkade stå emot. Några dagar senare sa han alltid förlåt.

När Sara sökte hjälp för sig själv fick hon ett enda råd: Sluta ge pengar, ta ifrån nycklarna av honom och bryt med honom.

Ekonomiskt våld liknar i många avseenden allt annat våld.

Han var ett älskat barn och väldigt empatisk när han inte var påtänd.

– Som mamma kunde jag inte göra det till min eget barn. Jag ville inte överge honom. Utan min hjälp skulle han ha dött på en vecka. 

Sara säger att hon älskade Simon väldigt mycket.

– Han var ett älskat barn och väldigt empatisk när han inte var påtänd.

Simon gick bort för ungefär ett år sedan. Då blev Sara tvungen att ansöka om skuldsanering. Efter att hon gått i pension blev Sara svårt skuldsatt då de minskade inkomsterna inte längre räckte till hennes egna och Simons utgifter.

Sara säger att hon inte kan ge råd till andra föräldrar vars vuxna barn tjatar om pengar. Varje situation är unik.

 – Med facit i hand, skulle jag säga att man på något sätt borde ta hand om sig själv. Det är viktigt att tänka på sitt eget liv och göra saker som man själv njuter av.

Man ska inte skuldbelägga sig själv, säger hon.

– Min son skulle också önska att jag har medkänsla med mig själv.

En form av ekonomiskt utnyttjande

Garantistiftelsen kontaktas regelbundet av föräldrar som har problem med vuxna barn som kräver pengar för sitt uppehälle.

– En del av föräldrarna råkar aldrig ut för svårigheter trots att de hjälper sina barn ekonomiskt, men en del får skuldproblem, säger Jenni Lindfors-Hussi, som är sakkunnig i chatt- och nätrådgivning vid Garantistiftelsen.

Det kan handla om en form av ekonomiskt utnyttjande. Även ekonomiska situationer som är förknippade med hot om psykiskt eller fysiskt våld är exempel på ekonomiskt utnyttjande.

– Ekonomiskt våld liknar i många avseenden allt annat våld.

Ofta har den som ber om hjälp av någon orsak problem med att hantera sin ekonomi. 

– Till exempel fysisk eller psykisk ohälsa eller missbruk kan minska inkomsterna, och då ber man släktingar om hjälp. Vi ser också en del fall av spelberoende, säger Lindfors-Hussi.

Sköt alltid de egna utgifterna först – hjälp andra sedan

Enligt Jenni Lindfors-Hussi vill de flesta föräldrar alltid hjälpa sitt barn. Dessvärre hjälper många till på bekostnad av sin egen ekonomi. 

– Det kan uppstå problem om man är tvungen att ta lån för att hjälpa sitt vuxna barn och hamnar i en skuldspiral.

Experten råder att söka andra sätt att hjälpa sin närstående, om kraven på pengar eskalerar till ekonomiskt utnyttjande.

Innan man som förälder hjälper till är det viktigast att se till att man kan sköta sina egna obligatoriska utgifter.

– Om barnet ber om pengar exempelvis på grund av missbruk eller en sjukdom, bör man först ta itu med orsaken och inte dess ekonomiska följder. Att ge pengar får oftast det hela bara att dra ut på tiden.

Man kan stödja på andra sätt

Vad bör föräldrar göra om deras vuxna barn ständigt kräver dem på pengar?

– Det viktigaste är att inse att man kan hjälpa sitt barn också på andra sätt än genom att ge pengar. Försök hitta sätt att lösa situationen och sök utomstående hjälp, säger Lindfors-Hussi. 

Med en utomstående part kan man diskutera olika sätt att stödja barnet att söka hjälp och reda ut situationen. 

Även om man redan hamnat i spiralen med att ge pengar, bör man inte överlåta sina nätbankskoder och bankkort till någon annan.

Jenni Lindfors-Hussi påminner att föräldern inte behöver hantera situationen ensam. Det finns flera aktörer som hjälper kostnadsfritt. Det är även bra att diskutera situationen med sina närstående om det är möjligt.

Även om man redan hamnat i spiralen med att ge pengar, bör man inte överlåta sina nätbankskoder och bankkort till någon annan. Nätbankskoderna och bankkorten är personliga, och det kan uppstå stor skada om någon annan får tillgång till dem.

– Trots att det säkert är svårt att säga nej till sitt eget barn, bör man hålla känslor och penningaffärer isär. Man ska ta penningaffärerna med förnuft, söka hjälp och fundera ut andra sätt att hjälpa och stödja.

Saras och Simons namn har ändrats för att skydda deras integritet. 

Du kan söka hjälp här:

Garantistiftelsens avgiftsfria stödtelefon Velkalinja och chatten Kysy rahasta‍ hjälper dig på finska om du har penningbekymmer, eller om du vill diskutera din egen eller en närståendes penning- eller skuldsituation.

Om situationen är förknippad med hot av psykiskt eller fysiskt våld, bör du kontakta myndigheterna eller Brottsofferjouren‍.

Även Nollinjen‍ hjälper dem som blir utsatta för våld i nära relationer.