Varför är det så svårt att tala om pengar?

Det är fortfarande tabu att tala om pengar i vissa situationer. Tror du inte på det? Nästa gång du är på fest kan du försöka tala med dina vänner om löner, besparingar eller aktieportföljer.

Pengar och att tala om pengar väcker starka, ofta negativa, känslor samt frustration och ångest. Det är stressande att leva ur hand i mun, löneutvecklingen kanske står stilla och alla studiekamrater klarar sig bättre. Ofta är det frågan om att vi jämför oss med varandra. Och det finns ju mycket att jämföra med eftersom vi i sociala medier hela tiden får läsa om andras nya jobb och se fina bilder från utlandsuppdrag.

Specialpsykolog och psykoterapeut Maarit Lassander har under tio år på sin mottagning märkt den ekonomiska stress som människor upplever. För ett par år sedan insåg hon att det har skrivits mycket om hur man använder pengar på ett klokt sätt. Men varför finns det ingen omfattande framställning av förhållandet mellan penning- och ekonomihantering och mentalt välbefinnande? I augusti gav Lassander ut boken Rahaviisaus (på svenska ungefär Ekonomismart. Vad alla borde veta om pengar och mentalt välbefinnande. Atena).

Pengar och välbefinnande

Då Lassander påbörjade sitt bokprojekt i början av 2019, var hennes mål att lyfta fram pengarnas psykologiska dimension.

– Vi måste vara mer medvetna om vår ekonomi och hantera den bättre för att kunna göra kloka val och följa våra egna värden.

Enligt Lassander finns det inget visst objektivt penningbelopp med vilket det ekonomiska välbefinnandet kan mätas eller definieras. Inställningen till pengar och ekonomiskt välbefinnande är en kombination av känslor, vanor, attityder och föreställningar.

– Det är överraskande hur lite vi tänker på det här eller talar om det.

Lassander säger att man både i Finland och utomlands har nyligen insett att vårt ekonomiska välbefinnande också direkt påverkar vår hälsa. Enligt en undersökning tycker hälften av finländarna att ekonomin är en av de tre största orsakerna till stress.

– Vid studier av äldre pensionärer har det kommit fram att en stor ekonomisk stress påverkar såväl den fysiska hälsan som minnet och den kognitiva förmågan.

Utdragen stress förlamar människan och får hen att göra dåliga val. Då kan det hända att människan inte längre vet vad kontots saldo är och att fakturorna känns så skrämmande att de förblir oöppnade.

Då verkligheten och förväntningarna inte möts

Den ekonomiska stressen beror nödvändigtvis inte på att människan inte har pengar, påminner Lassander, utan den grundläggande orsaken är ofta att förväntningarna och verkligheten inte stämmer överens. Vi vill kanske leva så som människorna inom vår egen referensgrupp. Med det syftar Lassander på till exempel grannar, kolleger och vänner.

– Vi kan ha en noggrann bild av hurdant liv och hurdan livsstil vi borde ha och vilka konsumtionsvaror vi borde köpa även om vi egentligen inte skulle ha råd.

Enligt Lassander är utgångspunkterna för den ekonomiska verkligheten mycket individuella. Det finns otaliga aspekter som påverkar. Utgångspunkterna är mycket olika om det i barndomshemmet talades om pengar och man fick lära sig att spara, eller om det inte talades om pengar.

Enligt Lassander finns det inget enkelt eller automatiskt sätt att bli ekonomiskt smart. Den egna personligheten och livshistorien påverkar så klart mycket, men det är alltid möjligt att göra bättre val här och nu. Även om man skulle vilja bli ekonomiskt smartare först senare i livet, är det inte för sent.

– Det viktigaste är att vara medveten om situationen och godta att det kanske krävs lite mera arbete. Det lönar sig att göra slag i saken och lära sig hur man använder pengar på ett klokt sätt.

Det viktigaste, enligt Lassander, är att förstå varför man förhåller sig till pengar och använder pengar så som man gör. Det kan kräva att man tittar tillbaka på sin barndom.

Inställningen till pengar lärs i barndomshemmet

Idén till boken fick Lassander av sina egna erfarenheter som ungdom och ung vuxen, och om dessa erfarenheter berättar hon i boken.

– Jag hade en rätt så optimistisk och bekymmerslös inställning till pengar. Jag reste och gjorde impulsköp som jag inte hade råd med, säger Lassander och skrattar.

Lassander berättar att hennes mamma var bekymmerslös och pappa sparsam realist. Hon har ärvt sin bekymmerslösa inställning men har ibland skuldkänslor för det.

– Jag respekterar människor som kan göra långsiktsplaner.

En av huvudpunkterna i Lassanders bok är att ifrågasätta de egna vanorna och rutinerna, vilket inte är lätt.  Inställningen till pengar kommer från föräldrarna, och vid 7 års ålder är inställningen redan långt utvecklad. Det är klart att den egna familjens vanor känns mest naturliga.

– Erfarenheterna i den tidiga barndomen har en stor inverkan, och hemmets roll är mycket större än skolans. Ett barn förknippar sin känslomässiga upplevelse med pengar när hen exempelvis ser vad familjen köper.

Det lönar sig att låta barn vara med och delta i vardagssysslorna. Om pengar aldrig diskuteras hemma, eller om pengar alltid diskuteras i negativ ton, kan barnet börja tro att hen inte är intresserad av pengar eller att hen inte kan sköta ekonomiska ärenden.

Det är lite som med språkkunskaper: om ingen uppmuntrar barnet att studera eller betonar hur viktigt det är att kunna och lära sig språk, kan barnet tro att språk inte är något för hen.

– Allting som gäller ekonomi kan kännas jobbigt och svårt. Då vill man inte satsa på det och får inte heller känslan av att lyckas. En persons erfarenheter av att lyckas påverkar hur hen hanterar sin ekonomi, säger Lassander.

– Det är mycket viktigt att ifrågasätta självbilden i förhållande till pengar. En ny självbild kan byggas upp först efter det.

Bli ekonomiskt smartare

I sin bok väcker Lassander tankar om olika sätt att förhålla sig till pengar. Det kan hända att någon av tankarna leder till större insikt. Förhåller jag mig undvikande till pengar, idealiserar jag pengar och deras statusvärde eller vill jag hela tiden få mer pengar så att livet ska kännas tryggt?

Lassander säger också att det skulle vara bra att skriva dagbok över den egna penninganvändningen i en veckas tid, utan censur eller större känslor. I slutet av veckan kan valen sedan bedömas.

Känner du rädsla inför allt som har med ekonomi att göra? Varför är du alltid sen med att betala dina räkningar, och vilka känslor väcker det hos dig?

– Sitt ner och fundera på hur du upplever din ekonomiska situation just nu. Är din ekonomi sådan som du vill och stöder den ditt välbefinnande? Vad vill du uppnå med pengar?

Lassander säger att boken inte syftar till att ge placeringstips eller göra läsaren rik. Det skulle inte vara smart, delvis för att inte alla vill vara rika.

Att vara ekonomiskt smart innebär kanske för någon att bli ekonomiskt oberoende till exempel genom placering, medan det för någon annan kan betyda en tillräckligt bra ekonomisk grund så att det finns så mycket fritid för familjen och intressen som möjligt.

Avsikten med boken är att göra läsaren medveten om att hen inte behöver förverkliga någon annans drömmar.

– Tanken är att få människor att fundera på hur de vill att deras ekonomiska verklighet ska se ut.

Denna artikel publicerades den 3 oktober 2022 och har uppdaterats den 2 juni 2023.