ED Iiro Jussila ser en beställning för andelslagsverksamhet
Iiro Jussila som har satt sig in i andelslagsverksamhet ser en beställning för modern andelslagsverksamhet i dagens värld. Det är en demokratisk och human företagsform på många vis.
Nu finns det en beställning för andelslagsverksamhet. Till exempel plattformsekonomi äger kooperativa drag, liksom det nya nätverksmässiga sättet att arbeta.
ED Iiro Jussila anser att modern andelslagsverksamhet erbjuder lösningar för den riktning som världen går mot.
– Lika väl skulle Google kunna vara ett kooperativt företag, ger han som ett exempel på ett internationellt företag, där kooperativ verksamhet skulle kunna fungera till allas fördel.
Jussila målar upp en bild av ett MyData-andelslag, där de människor vars data samlas skulle kunna hantera uppgifterna om sig demokratiskt.
OP har som riktlinje att vilja fungera som sina ägarkunders tränare för hanteringen av den egna ekonomin. Att dra nytta av data för att utföra den här uppgiften är enligt Jussila även det ett utmärkt exempel på ett modernt sätt att utföra kooperativ verksamhet.
Andelslagsverksamhet nära hjärtat
Ekonomie doktor Iiro Jussila är rätt man att berätta vad andelslagsverksamhet innebär som företagsform och hur den skiljer sig från övriga företagsformer.
Han löper med lyckat resultat mellan olika företagsformer: leder familjens placeringsbolag Capital Six, fungerar som sparringpartner för kommersialisering av teknologi som deltidsanställd professor vid universitetet LUT, lär ut missionsdriven företagsverksamhet vid Aalto-universitetet och är verksam i OP Nylands styrelse.
Att idka företagande genom kooperativ verksamhet är ändå närmast mannens hjärta. Varför?
– Jag noterade i tiderna vid handelshögskolan att jag tänker bredare än traditionellt businesstänkande: jag upplevde att ett företag är en mer heltäckande aktör än en som enbart strävar efter ekonomisk vinning.
– Då vi betänker hur människor agerar och hur samhället fungerar, svarar kooperativ verksamhet mot min uppfattning om hurdana organisationer som borde byggas för att svara mot de här behoven.
Volymbusiness med kollektiv styrka
Ett företag med kooperativ verksamhet känns igen på att en större mängd människor äger företaget och dessutom kopplas deras ägarskap till ett förhållande till funktionen. Skillnaden mot till exempel ett aktiebolag och ett börsbolag är just att sköta ärenden: gällande dem saknas ofta kundrelationen i ekvationen.
Man förstår inte alltid det där ägarskapet, funderar Jussila.
I en liten socken fanns traditionellt en egen andelsbutik, andelsbank och ett andelsmejeri. Det var enkelt att förstå att de var gemensamt ägda och ledda. Avkastningen delades utifrån deltagande mellan gemenskapen och till förmån för området.
Numera är kooperativ verksamhet ofta miljonbusiness och dess ledning mera avlägsen än den egna byn.
Jussila konstaterar att kooperativ verksamhet har varit volymbusiness från första början. Man har sökt påverkan och effektivitet från gruppkraft. Även OP:s historia vittnar om att man först grundade centralinstitutet och först sedan små andelsbanker nära människan.
Numera upplevs den egna banken dock inte längre som lika nära. En anledning till fjärmningen är att regelverket i finansbranschen har blivit striktare. Därmed har Europeiska unionens och de nationella myndigheternas grepp om banksektorn förstärkts och bankernas storlek har vuxit.
Enligt Jussila avgör bankens storlek eller geografiska läge ändå inte upplevelsen av närhet. Det väsentliga är hur banken lyckas tilltala sina medlemmar. Om det går upp för kunden att banken genuint är på hens ärende är det fråga om ett emotionellt trumfkort.
Därför bör man enligt Jussila framhålla frågor som hänför sig till ägarskap ännu aktivare än tidigare och coacha hela personalen i kooperativ verksamhet. Numera tillämpar även övriga företag i allt större grad idéerna med kooperativ verksamhet, och därför bör andelsbanken se till att det egna spelsättet behärskas bäst av en själv.
Glasklar nytta för ägaren genom ärenden
Kärnan i kooperativ verksamhet är tanken om att ägaren som kund får en glasklar fördel då hen använder tjänsterna i det bolag hen äger, beskriver Jussila. Om man å andra sidan inte nyttjar tjänsterna får man inte heller några förmåner.
Skillnaden mot placerarägande är stor. Där det mest väsentliga för en placerare är det placerade kapitalets avkastning är insatsen i kooperativ verksamhet inträdesbiljetten till de förmåner man får för att sköta ärenden.
I OP Nyland är insatsen jämnt hundra euro. I gengäld får ägarkunden rabatter för banktjänster, försäkringar, sparande och placering. Det är ingen knapphandel: förmånernas totala värde uppgick 2024 till ungefär 86 miljoner euro.
Intjänad OP-Bonus kan kunden använda till kostnader för de olika tjänsterna som banken tillhandahåller. 2024 samlades totalt 71 miljoner euro i OP-Bonus i området.
Då det går bra för banken drar även dess ägare nytta. I fjol erbjöd OP Nyland sin bonus med en 40 procents höjning jämfört med nivån 2022. Den debiterade inte heller månadsavgifter för dagliga tjänster.
Visshet om att det finns till för oss
Finländare, hushåll, företag och därmed även samhället i Finland är den grupp som andelsbanken betjänar. Banken funderar inte på om man ska vara i Finland eller inte.
– Den är förankrad här. Vi kan vara säkra på att vi är de som betjänas och för vars skull de här funktionerna utvecklas.
Även främjande av välbefinnandet i det egna området ligger i DNA:t för kooperativ verksamhet.
– OP Nylands samhälleliga ansvar är mångsidigt och betydande, konstaterar Jussila.
Jussila betraktar det sätt som banken stöder områdets livskraft, genom att tillhandahålla goda banktjänster för människor och företag, som viktigast.
Dessutom stödde OP Nyland i fjol regionala projekt i Nyland med totalt över 1,8 miljoner euro. Stödet riktades särskilt till främjande av barns och ungas välbefinnande, kultur och förstärkande av ekonomikunskaper och seniorers digitala kunskaper.
Ägarkunderna styr utvecklingen av tjänsterna
Då ägarskapet är kopplat till skötsel av ärenden får ett företag med kooperativ verksamhet en klar konkurrensfördel. Det får marknadsinfo och -styrning för utveckling av sina tjänster och kan betjäna sina kunder ännu bättre.
Enligt Jussila skulle man i större utsträckning än hittills kunna göra kunderna delaktiga i utvecklingen av verksamheten, be dem om vägledning för innovationer och formningen och utvecklingen av tjänsterna.
Jussila skulle gärna se en allt öppnare dialog mellan bankens anställda och kunderna: att de skulle uppleva att de är på ett gemensamt ärende.
En av det med val valda fullmäktiges uppgifter är att göra ägarkundernas röst hörd i banken. Jussila uppmuntrar till att överväga att ställa upp som kandidat.
– Fullmäktige fungerar som känselspröt mot ägargemenskapen. Genom sina val som hänför sig till administrationen skapar det förutsättningar för bankens kvalitativa strategiska beslutsfattande. Det är ett viktigt förtroendeuppdrag som kräver förmåga till konstruktiv dialog.
Iiro Jussila har själv verkat i OP Nylands styrelse i 1,5 år.
– Jag har överraskats positivt av hur kooperativ verksamhet är i strategins kärna. Viljan att erbjuda de bästa banktjänsterna och vara en ekonomisk tränare syns i verksamheten och valen. Bankens medel har förvaltats på ett smart sätt, så att kunderna ska kunna dra nytta av dem. Utvecklingen har varit hisnande, men det återstår ännu mycket att uppnå!
Läs mer om Andelsbankernas fullmäktigeval